Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2004

På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2003/04. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,0 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs jämfört med omkring 3 kg/ha de senaste två åren. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kväve-nedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2003/04. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2003/04 visar att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämt-ning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat.På uppdrag av Kronobergs läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1987. I januari 1998 utökades programmet med mätning av lufthalter på en av dessa. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. De flesta provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogliga uppgifter. Genom samarbete med SMHI utförs även yttäckande modellberäkningar av depositionen sedan 2000/01. Nedfallssituationen i Kronobergs län ser mycket olika ut i länets västra och östra delar. Till marken i granytan i Fälleshult i västra delen av länet uppmättes 4,5 kg antropogent svavel per hektar under 2003/04. Förhållandena i öster visar lägre nedfall, i Knapanäs var depositionen av svavel 3,0 kg/ha. Depositionen av svavel har minskat avsevärt sedan mätningarna startade 1987. Under de första mätåren uppmättes omkring 14 kg svavel per hektar i granytan i Knapanäs jämfört med omkring 3 kg/ha de senaste två åren. Någon liknande trend är svår att urskilja för kväve, vilket gör att kväve-nedfall kan bidra till både försurning och övergödning under lång tid framåt. Modellberäkningar av det genomsnittliga nedfallet av både svavel och kväve för året 2002/03 till alla typer av mark och sjöytor visar att variationen mellan länets kommuner är begränsad. Andelen av nedfallet med inhemskt ursprung är relativt liten, men större för kväve än för svavel. Uppmätta halter svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak i bakgrundsmiljö var generellt låga 2003/04. När det gäller EU-direktivet och den svenska miljökvalitetsnormen för marknära ozon så understiger halterna vid Tagel det gränsvärde som skall gälla från 2010, men överstiger det som skall gälla från 2020. Även det svenska målvärdet, 50 µg/m3, som ska gälla från 2020 överskrids. Markvattnet i Kronobergs län visar fortfarande en tydlig försurningspåverkan. Provtagningarna under hydrologiska året 2003/04 visar att flertalet granytor har pH-värden under 5,0, låga baskatjonhalter och måttliga till höga halter oorganiskt aluminium. Markvattnets syraneutraliserande förmåga är generellt nedsatt och indikerar sura förhållanden. Flera skogsytor uppvisar dock en viss återhämt-ning från försurning i takt med att svavelnedfallet minskat