Jämförelse av resultat från lokal, detaljerad närsaltsmodellering med PLC-5-data

Övergödningen av haven är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. För myndigheter och sakägare i Sverige är det vikigt att de underlag som ligger till grund för olika åtgärder är tillförlitliga. Sverige tar liksom de andra Östersjöländerna fram nationella beräkningar av utsläppsbelastning på haven, den senaste kallad PLC5. Dessa beräkningar är anpassade för att ge bra resultat på nationell nivå, men inte för att vara noggranna på lokal nivå. På grund av bristen på andra beräkningsunderlag används likväl dessa data för identifiering av åtgärdsbeting på lokal nivå och ibland till och med för åtgärdsidentifiering. Denna studie, finansierad av Naturvårdsverket och Lantmännens Riksförbund (LRF) syftar till att undersöka, betydelsen av att använda lokalt anpassade modeller för att beräkna växtnäringsläckaget. För att utvärdera PLC-5 beräkningarna jämförs dessa med modelleringar från en avrinningsområdesanpassad modell, SWAT. Projektet jämför modellresultaten från två typområden C6 i Uppsala län och N34 i Hallands län med PLC5-beräkningarna för HELCOM. Insamlandet av lokalt baserad information angående bland annat jordbruksmarkens skötsel, gödslingsgivor, skördar, jordarnas näringsinnehåll och dränering har skett via individuella intervjuer med markägare i området kring C6 och N34 och i närliggande områden. För typområde C6 uppvisade modellresultaten från SWAT en god överensstämmelse såväl hydrologiskt som kemiskt. Modellresultaten för typområde N34 var dock inte lika goda och förklaringen bedöms ligga i indata-parametrarna för jordart och nederbörd. Projektet har visat att det finns viktiga skillnader att beakta angående växtnäringsbelastningen från de två olika modellberäkningarna SWAT och PLC-5. En jämförelse med flödesproportionella provtagningar visar att beräkningarna från PLC-5 genomgående ger en högre belastning än uppmätt. Beräkningarna från SWAT-modellen visar på en bra överensstämmelse för kväve och resultatet ligger nära de flödesproportionella provtagningarna. För fosfor överskattar även SWAT-modellen belastningen men inte i samma utsträckning som PLC-5 beräkningarna. Eftersom PLC5-beräkningen är flödesnormaliserade, d.v.s flödet är ett medelvärde för 20 år men belastningsberäkningen är gjord för ett visst år, medför det problem att försöka jämföra dessa data med annan modellering, som normalt inte är flödesnormaliserad. Längre perioder av flödesproportionella mätningar skulle egentligen behövas för att kunna avgöra hur stora skillnaderna är mellan de olika modellresultaten. Resultatet visar på hur viktigt det är att använda flödesproportionella provtagningar för att få en korrekt bild av situationen och att använda behovsanpassade modeller. Det är också viktigt, för att få en korrekt uppskattning av situationen, att modellberäkningar kompletteras med flödesproportionella provtagningar. För de två områdena C6 och N34 var den tidigare informationen god och den fördjupade informationsinhämtningen visade inte på några stora skillnader. Orsaken är troligen det faktum att de både typområdena sedan lång tid tillbaka har studerats av SLU och den tidigare kunskapen om området är god.Övergödningen av haven är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. För myndigheter och sakägare i Sverige är det vikigt att de underlag som ligger till grund för olika åtgärder är tillförlitliga. Sverige tar liksom de andra Östersjöländerna fram nationella beräkningar av utsläppsbelastning på haven, den senaste kallad PLC5. Dessa beräkningar är anpassade för att ge bra resultat på nationell nivå, men inte för att vara noggranna på lokal nivå. På grund av bristen på andra beräkningsunderlag används likväl dessa data för identifiering av åtgärdsbeting på lokal nivå och ibland till och med för åtgärdsidentifiering. Denna studie, finansierad av Naturvårdsverket och Lantmännens Riksförbund (LRF) syftar till att undersöka, betydelsen av att använda lokalt anpassade modeller för att beräkna växtnäringsläckaget. För att utvärdera PLC-5 beräkningarna jämförs dessa med modelleringar från en avrinningsområdesanpassad modell, SWAT. Projektet jämför modellresultaten från två typområden C6 i Uppsala län och N34 i Hallands län med PLC5-beräkningarna för HELCOM. Insamlandet av lokalt baserad information angående bland annat jordbruksmarkens skötsel, gödslingsgivor, skördar, jordarnas näringsinnehåll och dränering har skett via individuella intervjuer med markägare i området kring C6 och N34 och i närliggande områden. För typområde C6 uppvisade modellresultaten från SWAT en god överensstämmelse såväl hydrologiskt som kemiskt. Modellresultaten för typområde N34 var dock inte lika goda och förklaringen bedöms ligga i indata-parametrarna för jordart och nederbörd. Projektet har visat att det finns viktiga skillnader att beakta angående växtnäringsbelastningen från de två olika modellberäkningarna SWAT och PLC-5. En jämförelse med flödesproportionella provtagningar visar att beräkningarna från PLC-5 genomgående ger en högre belastning än uppmätt. Beräkningarna från SWAT-modellen visar på en bra överensstämmelse för kväve och resultatet ligger nära de flödesproportionella provtagningarna. För fosfor överskattar även SWAT-modellen belastningen men inte i samma utsträckning som PLC-5 beräkningarna. Eftersom PLC5-beräkningen är flödesnormaliserade, d.v.s flödet är ett medelvärde för 20 år men belastningsberäkningen är gjord för ett visst år, medför det problem att försöka jämföra dessa data med annan modellering, som normalt inte är flödesnormaliserad. Längre perioder av flödesproportionella mätningar skulle egentligen behövas för att kunna avgöra hur stora skillnaderna är mellan de olika modellresultaten. Resultatet visar på hur viktigt det är att använda flödesproportionella provtagningar för att få en korrekt bild av situationen och att använda behovsanpassade modeller. Det är också viktigt, för att få en korrekt uppskattning av situationen, att modellberäkningar kompletteras med flödesproportionella provtagningar. För de två områdena C6 och N34 var den tidigare informationen god och den fördjupade informationsinhämtningen visade inte på några stora skillnader. Orsaken är troligen det faktum att de både typområdena sedan lång tid tillbaka har studerats av SLU och den tidigare kunskapen om området är god