Klorerade organiska ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper och deras behandlingsbarhet

Föreliggande rapport utgör en redovisning av hittills utfört arbete som i huvudsak varit inriktat på att applicera beräkningsmetoder för kemiska och fysikaliska parametrar på ett större antal klorerade organiska föreningar. Med hänsyn till de osäkerheter som kan finnas i det beräknade datamaterialet så är det ännu alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser. Emellertid är det intressant att se de förändringar som sker avseende klororganiska föreningars egenskaper och fördelningar som resultat av förändringar av surhetsgraden (pH). Detta gäller speciellt gruppen fenolära klororganiska föreningar. Dessa förändringar talar för att till intressanta behandlingsmetoder för avskiljning hör adsorption och extraktion vid låga pH (1-3). Inom detta pH-område torde dels huvuddelen av fenolära föreningar avskiljas tillsammans med delar av de neutrala föreningarna, dvs sannolikt merparten av de föreningar som kan medföra långsiktiga miljöskador. Eftersom dessa metoder inriktas mot lågmolekylära föreningar bör de kopplas till metodik för avskiljning av högmolekylärt material (UF-teknik). Det fortsatta arbetet inriktas på att dels öka säkerheten i framtagna data bl a genom att använda 'standardiserade' beräkningsmetoder, dels konvertera fördelningar till process- och reningssystem. Vidare kommer biologiska och ekotoxikologiska data att adderas liksom data för nya substanser eller substansgrupper, ex kinoner.Föreliggande rapport utgör en redovisning av hittills utfört arbete som i huvudsak varit inriktat på att applicera beräkningsmetoder för kemiska och fysikaliska parametrar på ett större antal klorerade organiska föreningar. Med hänsyn till de osäkerheter som kan finnas i det beräknade datamaterialet så är det ännu alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser. Emellertid är det intressant att se de förändringar som sker avseende klororganiska föreningars egenskaper och fördelningar som resultat av förändringar av surhetsgraden (pH). Detta gäller speciellt gruppen fenolära klororganiska föreningar. Dessa förändringar talar för att till intressanta behandlingsmetoder för avskiljning hör adsorption och extraktion vid låga pH (1-3). Inom detta pH-område torde dels huvuddelen av fenolära föreningar avskiljas tillsammans med delar av de neutrala föreningarna, dvs sannolikt merparten av de föreningar som kan medföra långsiktiga miljöskador. Eftersom dessa metoder inriktas mot lågmolekylära föreningar bör de kopplas till metodik för avskiljning av högmolekylärt material (UF-teknik). Det fortsatta arbetet inriktas på att dels öka säkerheten i framtagna data bl a genom att använda 'standardiserade' beräkningsmetoder, dels konvertera fördelningar till process- och reningssystem. Vidare kommer biologiska och ekotoxikologiska data att adderas liksom data för nya substanser eller substansgrupper, ex kinoner