With a Departure in Christianity – the Alchemy of Religion Education

This article has a point of departure in the reform of Swedish upper secondary education in 2011. Here, the focus of the school subject of religion shifted from different religious perspectives, various existential questions, and pupil-initiated questions, to an emphasis based on a scientific-rational content, with an exceptional position for Christianity compared to other world religions. This article aims to clarify the implications of this shift for the purpose, content, and socializing dimension of the subject of religion for Swedish upper secondary school. We depart from Popkewitz’s understanding of Alchemy and analyze the purpose of religion education through a historical and theoretical approach. By conceptualizing the purpose and content of the school subject of religion over time and relating it to the ‘zeitgeist’, we identified four different ‘waves’ of religion education, ranging from its past clerical focus to the present-day’s non-denominational and scientific orientation. First, the ‘confessional wave’ focused on the clerical Christian inheritance in order to produce subservient and Christian citizens. Second, the ‘objective wave’ aimed to educate objective and broad-minded citizens, responsive to religious plurality. Thereafter, in the ‘uncertain wave’, religion studies became a matter of subjective beliefs, focusing on learning from their encounters with other persons in order to become broad-minded citizens, with an understanding of religious and existential plurality. Finally, the curriculum from 2011 gave birth to an ‘objective wave 2.0’, with the purpose to educate rational citizens with a scientific view on religion as a social phenomenon. We conclude the article by discussing some didactical implications of the 2011 reform. Keywords: religion education, alchemy, socialization, curriculum, didaktikI den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasie­skolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011. Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didakti