Standardiserat vårdförlopp skelett- och mjukdelssarkom - retrospektiv genomgång av journal- och registerdata

Bakgrund: Standardiserade vårdförlopp (SVF) har införts till den svenska cancervården sedan år 2015, SVF skelett- och mjukdelssarkom infördes 2017. Sarkom utgör ca. 1% av maligniteter, årligen insjuknar ca. 400 patienter i Sverige. SVF skelett- och mjukdelssarkom gäller för vuxna patienter och fokuserar på diagnostiska fasen av utredningen. Nationellt utvärderas SVF-systemet regelbundet, men förloppsspecifika utvärderingar har inte gjorts i stor omfattning. Syfte: Att observera klinisk användning av SVF skelett- och mjukdelssarkom i Region Örebro län (RÖL) åren 2017 till 2020. Analysen omfattade patienternas kliniska presentation, diagnoser, ledtidsanalys avseende ledtiden från välgrundad misstanke till behandlingsstart samt väntetiden mellan välgrundad misstanke och remissvars författning på sarkomcentrum. Metod: Data för alla patienter från 2017 till hösten 2020 som remitterades från RÖL med SVF-remiss till sarkomcentrum analyserades (n=148). Metoden var retrospektiv journalgranskning. Data bearbetades till tabell- och figurform med Excel. Resultat: 94,1% av alla remisser uppfyllde kriterierna enligt SVF, 16,4% ledde till sarkomdiagnos. Radiologisk misstanke var vanligaste misstankeskriteriet (101 patienter), patologisk fraktur och vävnadsbundna fynd vid misstanke om skelettsarkom var det ovanligaste (0 patienter). 71,7% av remisser ledde till benign diagnos, varav lipom var vanligast. 9,9% ledde till diagnos av annan malignitet. Ledtiden för behandlingsstart har inte förbättrats genom åren. Målvärdet (39 dagar) har nåtts i median alla år utom 2018. Variationen i väntetider från välgrundad misstanke till att remissvaret skrevs har minskat, men medianväntetiden har inte förbättrats. Slutsats: Förbättringspotential hittades i dokumentation och överföring av patientinformation mellan remitterande klinik och sarkomcentrum. Fler studier krävs för att dra slutsatser om hur SVF kan vidareutvecklas