Upplevelsen av att ha en närstående med demenssjukdom som vårdas på ett särskilt boende : En deskriptiv litteraturstudie

Bakgrund: Då den äldre befolkningen successivt ökar i antal väntas fler personer drabbas av demenssjukdom. I många fall med denna progressiva sjukdom kan personen tillslut inte bo kvar i hemmet utan behöver flytta till ett särskilt boende. I dessa situationer kan de närstående bli de som för den sjukes talan och ser till att kvaliteten på vården upprätthålls. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att ha en närstående med demenssjukdom som vårdas på ett särskilt boende. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som omfattade tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna artiklarna. Huvudresultat: De närstående upplevde både positiva och negativa känslor kring den situation de befann sig i. De upplevde att personalbrist och bristande engagemang hos personalen kunde påverka kvaliteten på vården och bemötandet av de sjuka. Det uppstod känslor som frustration och misstro när personalen inte strävade efter personcentrerad vård. De närstående beskrev att de antog sig olika roller, när de sjukas tillstånd försämrades tog de en mer aktiv roll. Slutsats: Det primära för de närstående var de demenssjukas välmående. De närstående var nöjda om de involverades i vården. De upplevde missnöje vid bristande engagemang hos personalen samt organisationella brister. Sjuksköterskans medvetenhet om de närståendes betydelse för personcentrerad vård ökar förutsättningarna att bedriva så god vård som möjligt.Background: As the elderly population gradually increases in number, more people are expected to suffer from dementia. In many cases with this progressive disease, the person is eventually unable to live in their own home and needs to move to a nursing home. In these situations, the relatives can become the spokesperson who ensures that the quality of care is maintained. Aim: To describe the experience of having a close relative with dementia who is cared for in a nursing home. Method: A descriptive literature review that included thirteen scientific articles with a qualitative approach. The articles were found through the database Medline via PubMed. Result: The relatives experienced both positive and negative feelings about the situation they were in. They experienced that staff shortages and lack of commitment from the staff could affect the quality of care and treatment of the patients. Emotions such as frustration and mistrust arose when staff did not strive for person-centered care. The relatives described that they took on different roles, when the condition of the patients deteriorated, they took on a more active role. Conclusion: The main concern for the relatives was the well-being of the dementia patients. The relatives were satisfied if they could be involved in the care. They experienced dissatisfaction with the lack of commitment from staff and organizational shortcomings. The nurse's awareness of the relatives' importance for person-centered care increases the chances of providing the best possible care.