On the governmentalization of sustainability : the case of flood risk mitigation in Sweden

Contemporary society is confronted with numerous sustainability challenges. Some are new, others have been around since time immemorial, but none have been governed on the societal level since their emergence. Despite an abundant literature that addresses the governing of a range of such sustainability challenges, the processes through which they become something governable in the first place have not received much attention. This thesis, therefore, seeks to increase our understanding of how complex sustainability challenges become governmentalized in advanced liberal democracies. It presents an empirical investigation of the recent problematization of flood risk mitigation in a specific area. The goal is to answer two questions: (1) how flood risk mitigation is governed; and (2) how the process of governmentalization is conditioning this governing in Sweden. It combines theoretical perspectives of governmentality and new institutionalism. The case study focuses on the governing of flood risk mitigation in Lomma municipality and the Höje Å catchment area in Southern Sweden, and mixes structural and interpretative methods. Data were collected through 217 interviews with all actors who actively contribute to flood risk mitigation in the area, together with numerous documentary sources. The findings reveal remarkable spatial, temporal, and functional fragmentation in the regime of practices mitigating flood risk, a concentration of responsibility for flood risk mitigation in municipal administrations, and an escalating penetration and diffusion of the market in its governing. Four constituent processes of governmentalization were identified. Reductivization refers to the process of conceptualizing the complex problem in smaller, disconnected parts. Projectification captures how the problem is addressed through piecemeal projects. Responsibilization is the process by which responsibility is transferred to an actor with less power and who lacks appropriate resources, and commodification refers to seeing the solution to the problem as the aggregation of standardized modules that can be sourced on the market. While these processes are intrinsically linked, and combine to seriously undermine the purpose of flood risk mitigation, they are also fundamental for it to become governable in the first place. This nexus may be a general feature of the governmentalization of complex sustainability challenges in advanced liberal democracies, albeit to various degrees and in different ways depending on the penetration and diffusion of neoliberalism. Det moderna samhället har många hållbarhetsutmaningar. Vissa är nya, andra har funnits sedan urminnes tider, men inga har styrts på samhällsnivå sedan deras uppkomst. Trots riklig litteratur som behandlar styrningen av en rad sådana hållbarhetsutmaningar har de processer genom vilka de blir till något styrbart inte fått mycket uppmärksamhet. Denna avhandling syftar därför till att öka vår förståelse för hur komplexa hållbarhetsutmaningar görs styrbara i avancerade liberala demokratier. Den presenterar en empirisk undersökning av den nyliga problematiseringen av förebyggande av översvämningsrisker inom ett specifikt område. Målet är att svara på två frågor: (1) hur förebyggande av översvämningsrisker styrs; och (2) hur governmentaliseringsprocessen påverkar denna styrning i Sverige. Den kombinerar teoretiska perspektiv från governmentality och nyinstitutionalism. Fallstudien fokuserar på styrningen av förebyggande av översvämningsrisk i Lomma kommun och Höje Å avrinningsområde i södra Sverige, och kombinerar strukturella och interpretivistiska metoder. Data samlades in genom 217 intervjuer med alla aktörer som bidrar aktivt till att förebygga översvämningsrisk i området, tillsammans med en mängd dokumentkällor. Resultaten avslöjar anmärkningsvärd spatial, temporal och funktionell fragmentering i rådande praktikerregim för förebyggande av översvämningsrisk, en koncentration av ansvaret för det till kommunerna, samt eskalerande penetration och spridning av marknaden i dess styrning. Fyra ingående delprocesser av governmentalisering identifierades. Reduktivisering avser processen att konceptualisera det komplexa problemet i mindre, frikopplade delar. Projektifiering fångar upp hur problemet hanteras bitvis genom frikopplade projekt. Responsibilisering är den process genom vilken ansvar överförs till en aktör med mindre makt, och som saknar lämpliga resurser, och kommodifiering refererar till att se lösningen på problemet som en sammanläggning av standardiserade moduler som kan anskaffas på marknaden. Även om dessa processer är kopplade till varandra och resulterar i att allvarligt undergräva syftet med förebyggande av översvämningsrisk, visar de sig också grundläggande för att det ska kunna styras överhuvudtaget. Detta nexus av delprocesser kan vara generellt för komplexa hållbarhetsutmaningar i avancerade liberala demokratier; om än i olika grad och på olika sätt beroende på omfattningen av neoliberalismens penetration och diffusion i varje sammanhang