Sista länken i den prehospitala vårdkedjan : Upplevelsen av återkoppling hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården

Sammanfattning Bakgrund: Återkoppling är ett eftersatt område inom ambulanssjukvården. Utan återkoppling på avslutat patientfall får inte sjuksköterskan veta om den agerat samt tänkt rätt. Detta skulle kunna hämma sjuksköterskans utveckling och leda till att eventuella begångna misstag drabbar även nästkommande patient. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av återkoppling hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. 12 intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvården genomfördes inom två ambulansområden inom en region i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017). Resultat: Intervjuernas data resulterade i två olika kategorier med sex tillhörande underkategorier om upplevelsen av återkoppling bland sjuksköterskor inom ambulanssjukvården. Kategorierna var Professionell utveckling och Psykosocial arbetsmiljö. Slutsats: Återkoppling genererade upplevelser associerade med lärande samt utveckling på individ- och verksamhetsnivå. Det beskrevs att upplevelser relaterade till psykosociala aspekter kunde vara av både positiv och negativ karaktär, vilket går i linje med tidigare forskning. Återkoppling upplevdes sammansvetsande för arbetsgruppen samt främjade samverkan interprofessionellt. Återkopplingens sammansvetsande egenskaper verkar vara ett relativt outforskat område i tidigare forskning. En arbetsmiljö som främjar återkoppling har potential att stärka kompetensen i arbetsgruppen, vilket gynnar patientsäkerheten. Ytterligare forskning behövs som undersöker debriefingens följder djupare, återkopplingens sammansvetsande egenskaper samt dess inverkan på patientsäkerheten.Abstract Background: Feedback is a neglected area in ambulance care. Without feedback on the previous patient, the nurse may not know if it acted and thought correctly. This could hamper the nurse's development and lead to any mistakes made also affecting the next patient. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experience of feedback among nurses in the ambulance service. Method: A qualitative interview study with inductive approach. 12 interviews with nurses in the ambulance care were conducted in two different ambulance areas in a southern Swedish region. The interviews were analyzed with qualitative content analysis according to Erlingsson and Brysiewicz (2017). Result: The interview data resulted in two categories with six subcategories about the experience of feedback among nurses in the ambulance service. The categories were Professional development and Psychosocial work environment. Conclusion: Feedback generated experiences associated with learning and development at the individual and organisational level. It was described that experiences related to psychosocial aspects could be both positive and negative, which is confirmed in previous research. Feedback was described to have a welding effect on the team and promote interprofessional collaboration. The welding effect seems to be a relatively unexplored area in previous research. A work environment that promotes feedback has potential to strengthen competence in the team, which promotes patient safety. Further research examining the consequences of debriefing, the welding effect of feedback and its impact on patient safety is needed