Uppsatshandledning : Många frågor och några svar

Denna uppsats är skriven i syfte att kunna användas av såväl studenter som handledare/lärare när de samarbetar kring en uppsats eller en avhandling. Än så länge har inte det vetenskapliga samhället kunnat dra en tydlig gräns mellan uppsats- och avhandlingshandledning. Detta trots att avhandlingsarbetet tar längre tid att genomföra. Områdets karaktär av att inte ha någon klart urskiljbar kunskapsbas har därmed öppnat för det sätt på vilken översikten är skriven. I översikten används oftast begreppen uppsats och student även om de i de flesta fall kan bytas ut mot avhandling och doktorand. Det övergripande syftet har varit att skriva en introducerande kunskapsöversikt över uppsats- och doktorandhandledning, med tonvikt på handledning av 10-20-poängsuppsatser. Uppsatsen har ett praktikerperspektiv i så måtto att den ska kunna användas i det dagliga handledningsarbeteL I uppsatshandledning finns många faktorer att ta hänsyn till, exempelvis kultur inom ämnet och institutionen där handledningen utförs, målsättning i form av kriterier för produkten-uppsatsen, kunskapen hos de inblandade inom ämnet, tidigare erfarenheter av handledning, etc. Denna uppsats har avgränsats till viktiga aspekter i handledning av uppsatser och avhandlingar med utgångspunkt i relationen mellan handledare, handledd och uppsats. De viktiga handledningsaspekterna har ett 'familjärt' samband och kan därför inte helt separeras i praktiken, även om det är fullt möjligt att göra det i teorin. Om någon aspekt förändras påverkar det handledningen som helhet. Detta synsätt innebär att man ser på handledningen som en helhet där olika delar, förväntningaromgivning-relation-tid, påverkar handledningen som gestalt. Om nu syftet med handledningen är att studenten ska skriva en vetenskaplig uppsats så bör alltid uppsatsen finnas med mer eller mindre i hela processen. Detta oavsett om handledaren lutar mer åt socioemotionellt eller uppgiftsinriktat stöd. Om handledare och student går utanför detta blir det något annat än uppsatshandledning. Hagman (1994) skriver att handledaren, studenten och uppsatsen är de viktigaste parterna, illsammans bildar de den sk handledningstriaden. I handledningssammanhang vid universitet och högskolor diskuterar man ibland som om handledningen sker kontext- och historiefritt. Olika miljöer och tidsepoker har olika sätt att se på vetenskapen och vetenskaplig produktion. I denna uppsats ligger detta som en grund som inte diskuteras ingående men som påtagligt påverkar handledningstriaden