Emotional and Psychosocial Well-Being in Children with Cleft Lip and Palate and Children with Specific Language Impairment. : A parental perspective

Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ). The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI.Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ). Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna