Ritualer : självförverkligande eller tvångsupprepning?

Ritualer är ett fenomen som väckt intresse i många vetenskaper men kanske främst i socialantropologi och religionsvetenskap. Detta intresse gäller i hög utsträckning ritualer i religiösa sammanhang. De förekommer dock i många andra kontexter, t. ex. i officiella sammanhang, såsom riksmötets (riksdagens) högtidliga öppnande eller högtidshållanden av andra världskrigets slut. Vidare förekommer de inom utbildningsväsendet, t. ex. i samband med doktorsdisputationer eller vid starten av en skoldag, liksom i föreningslivet, t. ex. hos frimurarna, vid årsmöten eller andra möten på fritiden samt i arbetslivet. Ritualbegreppet används också i än vidare sammanhang, bland annat har forskare studerat parningsritualer i djurs sexliv. Eftersom de förekommer i så många kontexter är ritualer ett fenomen som är lämpat att studera i ett tvärvetenskapligt sammanhang och föreliggande kapitel är ett försök att belysa dem ur två olika men ändå överlappande perspektiv, nämligen kognitionspsykologi och kunskapsantropologi. Även socialantropologisk forskning ges plats här. Kapitlet vill bidra till bättre förståelse av vad ritualer är och diskuterar både några viktiga förutsättningar för dem och deras funktioner. Först behandlas några olika sätt att definiera vad ritualer är. Därefter ges en referensram som kan bidra till att öka förståelsen av deras natur. Så följer en diskussion om några av deras funktioner. Till sist ges några sammanfattande synpunkter