Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser : Norrköping, Baltimore och Milano

Hur kan det offentliga gripa in i och styra förnyelsen av historiska stadsdelar i en önskvärd riktning? Den här rapporten studerar hur tre aktuella fall med äldre industribebyggelse nyligen förnyats i Norrköping, Baltimore respektive Milano. I samtliga fall har den offentliga sektorn i form av stat, län/delstat/region och kommunnivå närmat sig förnyelsen med hjälp av olika strategier. Med hjälp av nordamerikansk forskning om offentlig förvaltning studerar rapporten hur dessa strategier, s.k. policyverktyg, påverkat förnyelsen och vilka deras respektive förtjänster är. Gemensamt är också att de tre områdena har getts kulturella funktioner där platsens historia utnyttjas. De fyra verktyg som studeras här är reglering, anslag, skattesubventioner och offentlig–privat samverkan. Vilka strategier som väljs beror på den nationella förvaltningsstrukturen, vilka möjligheter till samverkan med andra sektorer som föreligger och på lokala och regionala politiska traditioner. En förvånande slutsats är att det svenska fallet visade sig vara betydligt mer effektivt i sin samverkan mellan offentlig och privat sektor än det amerikanska, där samarbetsformerna visade sig vara mycket mer instrumentella och svåranpassade. I slutet av rapporter jämför och reflekterar författaren över kulturmiljövårdens möjligheter att mer aktivt bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer