Vem äger frågan? : Förutsättningar för kommunikation i svenskt miljömålsarbete

Ständiga förändringar i samhället ökar kraven på flexibilitet och nya strategier för att hantera miljöproblematiken och arbetet med att nå en hållbar utveckling. Det kan uppstå problem när samhället ska anpassa sig efter nya strukturer och nyuppkomna behov, exempelvis när det gäller miljöhot. De nya krav som kopplas till hållbar utveckling och dess ekologiska dimension reser krav på förändrad politisk styrning. I Sverige har det beslutats att miljöfrågor ska vara övergripande för alla politiska områden. Formulering av planer och program för ekologisk hållbar utveckling införs därför i olika typer av styrningssystem som bygger på olika sorts logik vilket kan leda till intressekonflikter. Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta och där mänsklig påverkan på miljön är långsiktigt hållbar. År 1999 fastställdes en ny struktur i hållbarhetsarbetet genom framtagandet av 15 nationella miljökvalitetsmål och i november 2001 antog riksdagen regeringens förslag om delmål och riktlinjer för hur dessa miljömål ska uppnås. Tanken är att miljökvalitetsmålen ska ge vägledning för allt miljöarbete inom såväl olika samhällssektorer som på olika nivåer i miljömålsadministrationen. Regionala mål och sektorsmål ska utvecklas med utgångspunkt i de mål som beslutats av riksdagen. Syftet med studien som ligger till grund för denna rapport var att identifiera hinder för kommunikation i miljömålsarbetet och därigenom underlätta överbryggandet av kommunikationsbarriärer i framtida miljöarbete. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom miljömålsadministrationen ser på målstyrning och arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen med syfte att synliggöra hur kommunikationen kring miljömålen uppfattas. Vi har särskilt fokuserat på: kommunikation mellan administrativa nivåer, i allmänhet och rörandeuppföljningsarbetet i synnerhet hur målstyrning fungerar i praktiken vad som kan och bör mätas i uppföljningen av miljömålsarbetet möjligheter till feedback mellan olika aktörer och administrativa nivåer