Bakteriologisk diagnostik som underlag för efterföljande åtgärder vid klinisk mastit hos nötkreatur

Kor och människor har under lång tid levt sida vid sida och korna har försett människor med mjölk. Processen för mjölkning har förändrats, från handmjölkning till automatisk mjölkning t.ex. i robot, och besättningarna har blivit större. Juverinflammation, s.k. mastit, är den vanligaste sjukdomen hos mjölkkor och de flesta mastiter orsakas av bakterier. Som en del i arbetet med att förebygga mastit är det viktigt att hitta mastiter i ett tidigt skede och veta vilka bakterier som finns i juvret. I takt med övrig utveckling har även de metoder som används för detektion och diagnostik av mastit och bakterier utvecklats. Idag anses bakteriologisk odling vara s.k. gold standard, d.v.s. den detektionsmetod som andra metoder skall jämföras med, för påvisande av bakterier men även andra metoder såsom polymerase chain reaction analys och nukleotidsekvensering har blivit vanligare. Huvudsyftet med studien var att kartlägga de metoder som används för att undersöka mjölkprover vid kliniska mastiter hos mjölkkor i Sverige. Ett annat syfte var att ta reda på huruvida provsvar sparas på gården, hur dessa används i det praktiska arbetet och om eventuella åtgärder skiljer sig beroende på bakteriefynd. Undersökningen bestod av en enkät som skickades ut elektroniskt till lantbrukare via mejerier och robotföretag. Totalt svarade 89 personer på enkäten. Studien visade att de flesta av de lantbrukare som svarat tar hjälp av en veterinär för att provta och odla från kliniska mastiter och att i majoriteten av fallen har lantbrukarna svaret inom 1–2 vardagar. I de fall provet skickades till laboratorium av lantbrukarna själva tog svaret längre tid, oftast 3 vardagar. Knappt hälften av lantbrukarna sparade resultaten från provtagningen, men om de hade angett att de hade olika åtgärdsstrategier för olika bakterier var det vanligare att resultaten sparades. De vanligaste åtgärderna som provsvaren användes till var som underlag för att byta behandling och att besluta om utslagning. Större besättningar och besättningar med villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) visade generellt mer benägenhet till att utföra åtgärder, särskilt gruppering och utslagning. För flera bakterier, såsom Str. agalactiae, Str. dysgalactiae och S. aureus utfördes färre åtgärder än förväntat. De flesta lantbrukare angav att de utför åtgärder för olika bakterier, men inte i den utsträckning som förväntades. Ytterligare studier krävs för att bekräfta våra resultat och för att kunna utveckla den mest optimala metoden för diagnostik, behandling och för att förebygga klinisk mastit.Cows and humans have lived side by side during a long time and humans have used cows for their milk. The process of milking has evolved during the years, from milking by hand to automatic milking systems, for example by using robots. The herds are also bigger and have changed to more loose housing systems rather than tie-stall housing. Inflammation of the udder (mastitis) is the most common disease in dairy cows and most mastitis cases are caused by bacteria. As part of the work to prevent mastitis, it is important to detect mastitis at an early stage and know which bacteria are present in the udder. The detection and diagnostics of mastitis have changed as well as the dairy industry. Today bacterial culturing is considered to be the so-called gold standard, i.e. the method to compare other methods with, for diagnosing bacterial cause of mastitis. But techniques such as polymerase chain reaction and nucleotide sequencing are being used more often than before. The main objective for this thesis was to investigate what kind of methods the farmers use to diagnose clinical mastitis in Sweden. Another purpose of the study was to find out whether the test results are registered on the farm and how they are used in the daily practice depending on the bacterial findings. For this reason, a questionnaire was sent out to farmers with the help of dairies and robot companies. A total of 89 farmers replied to the questionnaire. The results indicated that most farmers tend to use a veterinarian for sampling and culturing cases of clinical mastitis and that most get their results within 1-2 weekdays. In case the farmers sent the milk sample to a laboratory they got the result within 3 or more weekdays. Scarcely half of the farmers saved the results on the farm, but it was more common that they registered the results if they had different strategies depending on bacterial findings, rather than just a general strategy. The most common use of the bacterial findings was as a base for decisions regarding change of treatment and culling. Larger herds and herds connected to “villkorad läkemedelsanvändning” (ViLA) showed more tendency to perform different measures in general but especially regarding grouping and culling of animals. The farmers performed fewer measures than might be expected in general but especially for Str. agalactiae, Str. dysgalactiae och S. aureus. More studies are needed to confirm our results and to procure the optimal method for diagnosis, treatment and prevention of clinical mastitis