Fastighetsförsäljning : Fast vs. lös egendom

Genom en lagändring 2003 skapades nya förutsättningar vid fastighetstransaktioner. Under det senaste decenniet har det vanligaste förfarandet vid en försäljning av en näringsfastighet varit att paketera fastigheten i ett dotterbolag och avyttra detta som lös egendom. Detta förfarande leder till att säljande företag undkommer kapitalbeskattning. För köpande bolag innebär det dock att de övertar denna beskattning som en latent skatteskuld. För att detta förfarande ska möjliggöras är det en förutsättning att båda parter gynnas av tillvägagångsättet. Köparen undviker genom att förvärva fastigheten som lös egendom att erlägga stämpelskatt, och har möjlighet att få en viss paketeringsrabatt på köpeskillingen. Det nya förfarandet skapar inte bara nya möjligheter utan även nya risker uppstår. Olika regelverk reglerar tillvägagångsätten, köp av lös egendom regleras i köplagen med fast egendom regleras i jordabalken. Denna uppsats försöker genom ett fiktivt fall undersöka fastighetstransaktioner genom traditionell försäljning av fast egendom samt försäljning av bolagspaketerade fastigheter(lös egendom). Utgångspunkten är att försöka lokalisera potentiella möjligheter och risker för köpare och säljare beroende på vilket förfarande de väljer. För att mynna ut till en diskussion kring hur de olika förfarandena kommer påverka parterna