De nya 3:12-reglerna : motiven, kritiken och effekterna

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett förslag till nya regler gällande beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Dessa regler återfinns i IL 57 kap. och kallas för 3:12-reglerna. Regeringens förslag gällde det lönebaserade utrymme som delägare med kvalificerade andelar under vissa villkor kan tillgodoräkna sig till sitt gränsbelopp. Den största förändringen innebar att ett lönebaserat utrymme endast får beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget. Detta krav benämns som kapitalandelskravet. De nya reglerna började gälla 1 januari 2014. Motiven bakom förändringen, angav regeringen, var att de tidigare 3:12-reglerna medförde en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och många anställda. Regeringens förslag kom att kritiseras starkt av många olika parter. Av dessa var det många som angav att de trodde att de berörda parterna skulle komma att placera sig i en situation så att de trots de nya reglerna, fortfarande skulle få tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Den empiriska och teoretiska forskning som finns visar även den på att företag anpassar sig till trösklar i skattesystemet för att på så sätt få så låg skattebelastning som möjligt. Det faktum att regeringen inte genomförde någon utredning av de tidigare 3:12- reglerna innan det nya förslaget presenterades anser jag kan ifrågasätta regeringens verkliga motiv till förändringen. Kommer de berörda parterna att placera sig i en situation där de trots de nya reglerna kan uppfylla kapitalandelskravet och tillgodoräkna sig stora lönebaserade utrymmen, medför det även att de ekonomiska effekterna av förslaget kommer att bli andra än de som regeringen avsett. På detta sätt kan stora skatteförluster uppkomma, något som kan komma att drabba hela samhället.