Produktivitet i byggandet : Mått och mätning

Byggindustrin har under lång tid varit utsatt för kritik för bristande produktivitetsutveckling (såväl i Sverige som i många andra länder). En brist som också identifierats är att det faktiskt saknas pågående forskning kring produktivitetsmätning i byggandet i Sverige, något som har initierat detta projekt. Syftet var att visa på olika produktivitetsmått för framdriften av delprocesser i ett byggprojekt, men även jämförelser av dessa utifrån olika perspektiv såsom byggdel, byggnad och projekt. Syftet var inte att mäta och jämföra produktiviteten i/mellan de olika företagen utan att identifiera formella och informella nyckeltal och indikatorer förproduktivitet inom områdena som säkerhet, kund, leverans, ekonomi och kvalitet. En bärande del i projekt var inventeringen av produktivitetsmått som genomfördes genom intervjuer med personer på olika nivåer med tydlig bas i företagens produktion. Totalt genomfördes 15 intervjuerna med 3 personer/roller (Företagsledning, Avdelningschef ochPlatschef) på de 5 företag som deltog i projektet. Underlaget har vidareutvecklats genom diskussioner i referensgruppens. I rapporten presenteras mer än 40 olika produktivitetsrelaterade mätetal som identifierats under intervjuerna. De identifierade måtten baseras på de kvantitativa eller kvalitativa uppföljningarna som plastledningen i varierande grad utför, och kan delas in enligt kategorierna kostnad, tid, resurser, kvalitet, arbetsmiljö och kultur. För att få en större nytta samt möjliggöra en värdeskapande användning av produktivitetsmått, såsom görs i andra industrier, presenteras ett ramverk och system för mätningarna, som exemplifierats. I ett första steg föreslår vi användandet av de identifierade måtten satt i ramverksstrukturen. I ett andra steg för att byggföretag kontinuerligt och strukturerat ska förbättra produktiviteten föreslår vi att måtten behöver placeras i ett prestationsmätningssystem (PMS). Genom att använda mätetal samt förstå relationen mellan mätetalen från olika delar kan resultat användas i erfarenhetsåterföringssyfte såväl för det enskilda projektet som högre upp i en organisation. Några slutsatser/observationer från projekt är: - Det är ingen brist på mått direkt eller indirekt relaterade till produktivitet men företagsgemensamma standar och system för koppling saknas. - Egenmätning och registrering av mätetal bland yrkesgrupper förkommer sällan, där rådande lönesystem och organisation (kombination av YA och UE) är en utmaning. - Systematisk återkoppling av mätetal för kunskapsöverföring mellan projekt saknas. - En utmaning och förslag till fortsatt arbete är att utveckla likare/korrelationsfaktorer för att möjliggöra jämförelse mellan projekt, företag och för kunskapsöverföring mellan projekt