Vad får jag för jobb? Kvalitativ studie om universitetsstudenters lärande av karriärkompetenser

Dagens arbetsliv kännetecknas av ständiga förändringar bland annat på grund av digitalisering och globalisering. Detta påverkar både organiseringen av arbete och individers möjligheter i karriären. På policynivån inom EU, avseende karriärvägledning och livslångt lärande, läggs det vikt vid individens ansvar för egen karriärutveckling. I rekommendationer och ramverk för karriärvägledning står begreppet Career Management Skills (CMS) i fokus. Perspektivet handlar om färdigheter i att samla och analysera information, ta beslut kring egen karriär och hantera återkommande växlingar genom livet. I denna studie omtalas detta som karriär-kompetenser. Jag avgränsar temat till att studera lärprocessen som kan leda fram till att karriärkompetenser utvecklas. Studien handlar om tre unga vuxna som studerar till samhällsvetare på ett svenskt universitet. Syftet med studien är att få kunskap om hur studenter utforskar och får kännedom om möjligheter, insikter om sig själva och förbereder sig på övergången till arbetslivet. Problemformuleringen som har legat till grund i mitt arbete är tudelad: Hur lär sig studenter att hantera egen karriär och vilka konsekvenser har deras erfarenheter för universitets tillrättaläggande av karriärstöd? Min ambition är att bidra med ett aktörsperspektiv till forskningen om karriärvägledning i bred bemärkelse. För att uppfylla syftet och svara på problemställningen har jag genomfört ett kvalitativt forskningsprojekt. Vid tidpunkten för intervjuerna var studenterna i slutet av en treårig utbildning och stod inför en karriärövergång. I bearbetningen av intervjumaterialet har jag gjort en tematisk analys och använt mig av stegvis deduktiv-induktiv metod (SDI). Betydelsen av studiens resultat diskuterar jag utifrån karriärlärandeteorier med ett kognitivt respektive sociokulturellt perspektiv på hur studenter lär sig hantera egen karriär. Resultaten visar att studenterna på eget initiativ deltar i flera karriärlärande aktiviteter som försiggår på olika arenor. Några aktiviteter, som praktiktermin i arbetslivet och karriärsdagar, är knutna till universitetet. Utöver detta har familj och vänner en viktig karriärstödjande funktion. En slutsats jag drar är att karriärlärandeprocessen inte alltid leder till att karriärkompetenser utvecklas, och mitt huvudresultat visar att studenterna hanterar karriären i ambivalenta rum. Begreppet kan bidra till en konceptualisering och bredda förståelsen för den kluvenhet och de motstridiga känslor som kan uppstå i hantering av egen karriär. Resultaten visar att studenter har störst behov att utforska möjligheter och reflektera tillsammans med andra kring den egna karriärsituationen. I en visuell modell visar jag ett förslag på hur karriärstödet kan läggas tillrätta för att skapa en arena för karriärdialoger i en lärandegemenskap. Där målet är utveckling av övergripande karriärkompetenser. Till slut ger jag förslag på vidare forskning inom temat. Nyckelord: arbetsliv i ändring, karriär, CMS, karriärkompetenser, karriärlärande, karriärlärande aktiviteter, karriärundervisnin