Basic hygiene in municipal care and nursing

Introduktion: Det är väl känt världen över att god handhygien är en av de enskilt mest effektiva insatserna för att hindra smittspridning. Trots detta visar flera studier på låg följsamhet till denna viktiga företeelse och orsakerna för försummandet varierar. Syfte: Denna studie kartlägger kunskaper om basal hygien samt uppskattar hur följsamheten uppfattas av personal med ett vårdnära arbete inom kommunal vård och omsorg. Metod: Personalen fick i en tvärsnittsstudie svara på kunskapsfrågor om basala hygienrutiner och uppskatta sin egen följsamhet till dem i en webbaserad enkät. Prestationerna på varje fråga bedömdes individuellt i fyra svarskategorier. Respondenterna tilldelades sedan gruppen låg, mellan eller hög nivå på kunskapsblocket. Resultat: Studien visar att de allra flesta uppskattade sig ha bra eller mycket bra kunskaper i basal hygien, samt ha en hög följsamhet till rutinerna. Personalens egen uppfattning om följsamhet är dock högre än vad den senaste prevalensmätningen visar (73 % jämfört med 54 %). Respondenternas svar visade på tydliga kunskapsluckor. Nära hälften av respondenterna uppger till exempel felaktigt att handskar ska användas vid all patientkontakt. Samma resultat gäller för användning av visir. Det finns dock goda kunskaper om reglerna kring arbetskläders utformning och hantering. Det förekommer vidare en signifikant skillnad i kunskaperna mellan personal inom de olika boendeformerna särskilda boenden [SÄBO] och andra särskilda boenden som omfattas av lagen om stöd och service [LSS], (58 % respektive 44 % uppvisar en hög kunskapsnivå). Följsamheten uppges dessutom vara lägre på LSS, och de största hindren enligt personal verkar vara tidspress och placering av hygienmaterial.Introduction: It is widely known that good hand hygiene is one of the single most effective efforts to prevent spread of infection. Despite this, several studies show low compliance to this important practice and causes vary. The aim: The study maps knowledge of and compliance to hygiene routines among health professionals at close-to-care jobs in municipal health care. Methods: Via a cross-sectional study the respondents answered questions of basic hygiene routines and compliance to them via a web-based questionnaire. Quiz answers were assessed over four levels per question and respondents were assigned one of three categories of understanding for the entire block of basic hygiene routine awareness. Results: The majority consider themselves having good or very good knowledge of basic hygiene and representing high level of compliance. However, compliance levels were perceived higher than the most recent prevalence survey conveyed (73% vs 54%). There is an apparent knowledge gap around hygiene routines. Around half of the participants for example reported unjustified use of gloves and visors during all contact with patients. There is, however, good perception of routines around design and handling of workwear. Furthermore, level of knowledge was quite different for health professionals employed in nursing homes [SÄBO] versus those employed in group homes for persons with certain functionals impairments [LSS, Swedish entitlement law] (58% and 44% were assigned to a high level of knowledge respectively). Compliance was also lower in LSS, and the major obstacles according to the employees seems to be time constraints and placement of hygiene material