Stöttor i digitalisering : En kvalitativ intervjustudie om stödfunktioner för medarbetare i en digitaliseringsprocess

Denna studie har som syfte att få en djupare förståelse för vilka olika former av kompetensutveckling som aktualiseras av digitalisering inom detaljhandeln. Två forskningsfrågor har formulerats. På vilka sätt stöds tillägnandet av ny kunskap om digitala redskap? och vilka sociala och praktiska konsekvenser finns det för medarbetarna i digitaliseringen utifrån de stödfunktioner de kan använda sig av? Tidigare forskning lyfter aspekter kring vad som stödjer en medarbetare till att delta i digitala förändringsprocesser och visar att digitalisering inte endast handlar om teknologi utan även är en pedagogisk fråga. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken medarbetare i detaljhandeln som arbetar på ett mellanstort hemelektronikföretag. Företaget har genomgått en omfattande digital förändringsprocess. De teoretiska utgångspunkterna för studien är de sociokulturella teoretiska begreppen, stöttor och artefakter. Studien utgår ifrån grundad teori och har en explorativ ansats. Resultaten visade på fyra stycken stöttor medarbetare använder sig för att lära sig i en digital förändringsprocess. Dessa är kollegiala, formellt instruerade, interaktiva och improviserade stöttor. Vidare visade resultaten även på de konsekvenser stöttorna fick för medarbetarna. Den kollegiala stöttan var en av de stöttor medarbetarna starkt förlitade sig på men att den var inte lika pålitlig när flera förändringar skedde samtidigt eller vid samarbetssvårigheter. De formellt instruerade stöttorna från företaget fungerade mest som en överblick och kunde upplevas som otillräckliga. Interaktiva stöttor blir mer användbara när företaget digitaliserar då mer interaktion sker via digitala verktyg. Slutligen handlar den improviserade stöttan om att medarbetare själva tar ansvar för sitt lärande med företagets stöd. Detta kunde dock resultera i att medarbetarna aldrig tog till sig de kunskaper företaget förväntade sig.The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the various forms of competence development that are brought to the fore by digitalization in retail. Two research questions have been formulated. In what ways is the acquisition of new knowledge about digital tools supported? and what social and practical consequences are there for employees in digitalisation based on the support functions they can use? Previous research highlights aspects of support an employee has to participate in digital change processes and shows that digitization is not only about technology but is also a pedagogical issue. Empirics has been collected through qualitative interviews with eight retail employees who work at a mediumsized electronics company. The company has undergone an extensive digital change process. The theoretical starting point for the study is the socio-cultural theoretical concepts, scaffolding and artifacts. The study is based on grounded theory and has an exploratory approach. The results showed four scaffolding processes employees use to learn in a digital change process. These are collegial, formally instrumented, interactive and improvised support functions. Furthermore, results also showed the consequences the scaffolding processes had for the employees. Collegial support was one of the support functions that the employees strongly relied on, but results showed that it was not as reliable when several changes took place at the same time or in the event of collaboration difficulties. Formally instructed support from the company served mostly as an overview and could be perceived as insufficient. Interactive support became more useful when the company digitized as more interaction took place via digital tools. Finally, Improvisational support implies that the employees themselves take responsibility for their learning with the company's support. However, this could result in the employees never learning what the company expected