Den Gröna staden som mål : En analys över beaktandet av Stockholm stads grönstruktur under rådande förtätningsideal

Grönstruktur är en väsentlig del av stadens helhetsintryck och bidrar till livskvaliteten för invånarna på många sätt. Förtätningsstrategier skapar emellertid ett komplext förhållande mellan stadsutveckling och bevarandet av såväl kvaliteten som kvantiteten av stadens grönstruktur. Uppsatsen analyserar strategidokumentet Grönare Stockholm, vars syfte är att fastställa generella riktlinjer och ge strategisk vägledning för hur stadens mål praktiskt ska omsättas. Uppsatsen diskuterar hur grönstrukturen överlag framställs, värderas och beaktas i dokumentet samtidigt som det finns ett motsägelsefullt faktum att stadstillväxt och förtätningär den trendande planeringsideologin i Stockholm. Behovet av stadstillväxt och förtätning används bland annat för att motivera utveckling eller exploatering av grönstruktur som i viss mening inte nyttjas. Därav uppstår funderingar kring om stadens grönområden i framtiden kommer få vara ‘bara grönområden’ eller om det kommer att krävas en funktion för att säkra bevarandet av dessa. Studien angriper frågan genom att bland annat undersöka vilka värden av Stockholms grönstruktur som eventuellt lyfts men även genom att undersöka hur den prioriteras samt vilken roll samhällsplaneraren får i konflikten. Resultatet tyder på att grönstrukturen i Stockholm prioriteras efter de ’mänskliga’ behov som växer fram i staden och att de värden som Grönare Stockholm lyfter är starkt kopplade till sociala frågor