Kvinnans plats i läroboken

Syftet med studien är att undersöka kvinnans roll i den svenska religionsundervisningen och hur de framställs i läroböcker i religionsundervisningen. Hirdmans genusperspektiv har applicerats på de tre Abrahamitiska religionerna: kristendom, judendom och islam för att undersöka hur makten mellan kvinnor och män är fördelad och hur det visar sig i läroböcker för gymnasieelever. Vi har granskat sju läroböcker mellan årtalen 1968-2018 för att kunna få svar på hur kvinnorna gestaltas på olika sätt i de tre religionerna, kön på författare och när läroboken publicerades. Vi har även använt oss av en enkät som anonyma elever i en skola i Sverige besvarat för att kunna stärka vårt resultat och ge oss ett elevperspektiv på hur de anser att religionsundervisningen samt läroböcker porträtterar de olika könen. Resultatet visar att män och kvinnor gestaltas på olika sätt i läroböckerna och genusperspektivet ger en djupare förståelse kring varför det ser ut på detta sätt. Det framgår att den religiösa kvinnan nämns men inte på den nivå som önskas av eleverna. Det skiljer sig också beroende på vilken typ av lärare du som elev har, ålder, utbildning och engagemang spelar stor roll för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ansvarar över vilken nivå av kunskap som eleverna inhämtar. Det betyder därför att de också ansvarar för vilket material som används, det vill säga läroböcker och andra läromedel. Valet av läromedel är betydande för elevernas utveckling inom religionsundervisningen. Den religiösa kvinnan visas på några få sidor i varje analyserad lärobok och många av författarna väljer att referera till människan när de talar om de troende, vilket är ett framsteg men det är fortfarande mannen som står för de konkreta exemplen när det handlar om religion och kvinnan kommer i andra hand. Utöver det syns inte den kristna, den judiska eller muslimska kvinna i den utsträckning som behövs för att skapa en mer inkluderande undervisning.