Attityder till invandring : En kvantitativ jämförelse mellan materiell trygghet under uppväxten och individens egen materiella trygghet

Tidigare studier visar att attityder till invandring kan förklaras genom individens materiellatrygghet under uppväxten och genom individens egen materiella trygghet i vuxen ålder. Denhär studien syftar till att undersöka vilket av dessa perspektiv som till största del kan förklaraattityder gentemot invandring, alltså om individen har positiva eller negativa attityder. För attta reda på detta används Ronald Ingleharts socialisationshypotes och knapphetshypotes. Ikorthet innebär dessa att attityder formas av den miljö individen växer upp i samt att attityderberor på vilka behov som individen redan tillgodosett. Genom att använda svensk data frånEuropean Social Surveys undersökning från 2018, konstrueras ett ”attityd gentemotinvandring-index”. Indexet testas mot oberoende variabler som dels mäter föräldrarnasmateriella trygghet och dels individens egen materiella trygghet. Den materiella trygghetenhar begränsats till att endast utgöra den ekonomiska dimensionen av begreppet. Med hjälp avmultipla regressionsanalyser av data visar resultatet i denna studie att individens materiellatrygghet under uppväxten inte har någon statistisk signifikant betydelse för dennes attitydergentemot invandring. Däremot finner studien statistisk signifikanta resultat för delar avindividens egen materiella trygghet, i form av utbildningsnivå och om individen studerar.Således kan denna studie visa att individens egen materiella trygghet i större utsträckning änmateriell trygghet under uppväxten kan förklara attityder gentemot invandring. Med andra ordinnebär detta att individens egna ekonomiska förhållanden i högre grad tycks förklaraattityder gentemot invandring, än vad ekonomiska förhållanden under uppväxten gör