Kartläggning av faktorer som påverkar högstadieelevers mat- och dryckval i skolmiljön

Lagen om den avgiftsfria skolbespisningen garanterar att alla elever i grundskolan, i gymnasierna och i yrkesskolorna avgiftsfritt får äta en skolmåltid varje skoldag. Avsikten med skolbespisningen är att främja elevernas välmående, uppväxt och utveckling. För att uppfylla dessa krav bör måltiden vara fullvärdig och ändamålsenligt ordnad (Statens näringsdelegation 2008 s. 5). Tidigare forskningar har visat att en stor del av eleverna äter skolmåltiden men få äter alla komponenter som hör till den (Institutet för hälsa och välfärd 2013). Syftet med detta arbete var att kartlägga och öka förståelse för faktorer som påverkar högstadieelevernas mat- och dryckval i skolmiljön. Det låg också i intresset att få veta på vilket sätt eleverna prioriterar dessa faktorer i valsituationen. Undersökningen som beskrivs i arbetet gjordes i samarbete med Folkhälsans folkhälsoforskningsprogram. Undersökningen var även en del av ett större internationellt pilotprojekt som gjordes tillsammans med forskare från Norge och Nederländerna. Metoden som användes var en deltagarstyrd kvalitativ forskningsmetod, concept mapping. Den syftar till att lyfta fram målgruppens åsikter och tankar om ett specifikt tema. Undersökningens målgrupp bestod av 17 stycken sjundeklassister från en finsk grundskola. Resultaten tyder på att elevernas mat- och dryckval i skolmiljön påverkas av både miljö- och personrelaterade faktorer. Faktorer som eleverna värderar högst och anser som mest betydelsefulla i valsituationen handlar om matens kvalitet, matens utseende, ingrediensernas kvalitet och näringsvärde, skoldagens längd och hunger. På grund av undersökningens lilla urval kan resultaten inte generaliseras till större sammanhang