Motionens betydelse för omhändertagna barn och ungdomar - Motion som socialpedagogisk metod på barnhem

Detta examensarbete handlar om motionens betydelse för omhändertagna barn och ungdomar på ett barnhem samt hur motion kan anses vara en socialpedagogisk metod. Mitt mål var att ta reda på hur omhändertagna barn och ungdomar med hjälp av motion kan nå bättre fysiskt samt psykiskt välmående samt förbättra sina sociala förmågor. Jag tar också upp om motion har en annorlunda betydelse för omhändertagna än för barn och ungdomar i allmänhet. Mitt arbete grundar sig på litteratur samt på intervjuer och en enkätundersökning, som jag gjorde i barnhemmet som fungerade som min samarbetspartner. Dessutom intervjuade jag ledaren för en organisation som ordnar motionsverksamhet samt andra aktiviteter till barn och ungdomar inom barnskyddet. Jag koncentrerar mig på personalens synvinklar om motionens inverkan på barn och ungdomar på barnhemmet. Barnens och ungdomarnas åsikter kommer i viss mån fram i intervjuerna med personalen samt i enkätundersökningen. Mina resultat visade att motion, särskilt lagsporter har en stor betydelse i utvecklandet av de sociala förmågorna. Motion stöder också skapandet av både fysiskt och psykiskt välmående, vilket i sin tur stöder social utveckling. Detta är speciellt viktigt för barn och ungdomar på barnhemmet eftersom de har till exempel bristande självuppfattning. Resultaten visade att motion fungerar också som en socialpedagogisk metod, eftersom motionen stöder socialisationsprocessen.The theme for this thesis is the importance of physical activity on children and youth in foster care. I also examine physical activity as a method in social pedagogy. My purpose is to study how children and youth in foster care can reach better physical and psychological wellbeing as well as social skills. I also examine whether physical activity has a different meaning for children and youth in foster care than children and youth in general. My thesis is based on literature as well as interviews and a survey carried out in a children´s home. I also interviewed the leader for organization “Toiminnalliset”, which organizes different events for children and youth in child protection. I focus on the views of the personnel on the effect of physical activity on the children and youth. The views of the children and youth appear to a degree in the interviews with the personnel as well as in the survey. My results show that physical activity, especially team sports are meaningful in developing social skills. Physical activity also supports physical and psychological wellbeing, which in turn supports social development. This is especially important for children and youth in foster care because they lack self esteem. The results also showed that physical activity works as a method for social pedagogy, because physical activity supports socialization