Genusperspektiv på fritidshemmet : -En kvalitativ studie om pedagogernas syn på arbete med genus på fritidshemmet

This essay explores the way pedagogues in school age educare centre reason when it comes toworking with counteracting traditional gender roles in their work. Studies show that there are shortcomings in the work of gender equality in schools and pre-schools and that there are stereotypical gender roles among students. Studies also show that pedagogues have difficulty using the knowledge they possess on the subject in practice. To investigate how the schoolage educare pedagogues respond to this, I have started from the questions ”What are the pedagogues views on working with gender equality and counter acting traditional gender roles?”, ”What working methods do the leisure time pedagogues assume work to counteract traditional gender roles?” and ”What difficulties do the pedagogues experience in working with just that and what conditions are needed?”. To get the answers to these research questions, I have used a qualitative method where I conducted interviews with pedagogues from two different school age educare centres. The results show that the pedagogues have managed to find a number of ways of working to get the students to participate in activities outside those that are stereotypical for their gender. The pedagogues consider themselves tohave a gender-mindset in their work, but it’s still based on a male norm. This theory of themale norm is based on Yvonne Hirdman´s (2003) theory of gender order in society. Furthermore, the study also shows that the pedagogues do not consider themselves to have theright conditions to continue developing the work but need more time for discussion, amongother things. Denna uppsats undersöker hur pedagogerna i fritidshemmet resonerar kring att arbeta med att motverka traditionella könsroller i sitt arbete. Tidigare forskning från skola och förskola visar att det finns brister i jämställdhetsarbetet och det finns stereotypa könsroller bland eleverna. Forskningen visar också att pedagogerna har svårt att använda sig av den kunskap de besitter inom ämnet i praktiken. För att undersöka hur pedagogerna i fritidshemmet ställer sig tilldetta har jag utgått från frågeställningarna ”Vad har pedagogerna för syn på att arbeta med jämställdhet och att motverka traditionella könsroller?”, ”Vilka arbetssätt anser pedagogerna på fritidshemmet fungerar för att motverka traditionella könsroller?” samt ”Vad upplever pedagogerna för svårigheter i arbetet med just det och vilka förutsättningar behövs?”. För attfå svar på dessa forskningsfrågor har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med pedagoger på två olika fritidshem. Resultatet visar att pedagogerna lyckats hitta ett antal arbetssätt för att få eleverna att delta i aktiviteter utanför de som är stereotypa för sitt kön. Personalen anser sig ha ett genustänk i sitt arbete, men tycks ändå utgå från enmanlig norm. Denna teori om mannen som norm utgår ifrån Yvonne Hirdmans (2003) teoriom en genusordning i samhället. Vidare visar undersökningen också att pedagogerna inte anser sig ha de rätta förutsättningarna för att fortsätta utveckla arbetet utan behöver bland annat mer tid för diskussion