Vikten av att prata med barnen, inte om barnen En kvalitativ studie om utredande socialsekreterares upplevelser av att beakta barns delaktighet och barns perspektiv

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett urval av socialsekreterare upplever sig göra barn delaktiga och beakta barns perspektiv i LVU-utredningar som berör barn under 15 år. För att besvara studiens syfte formulerades två frågeställningar: Hur upplever sig socialsekreterarna gå tillväga för att göra barn delaktiga i utredningsprocesserna? Hur upplever sig socialsekreterarna beakta barns perspektiv under utredningsprocesserna? För att besvara studiens frågeställningar utgick studien från en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet bestod av sex intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare, vilka arbetar med barn och unga vid tre olika socialtjänster. I studien användes tematisk innehållsanalys vid analys av empirin. Barndomssociologi tillämpades som teoretiskt ramverk, inom vilket omsorgs- och delaktighetsperspektivet användes som teoretiska perspektiv, samt barns perspektiv och barnperspektivet som förklarande begrepp. Genom den tematiska analysen framkom fyra olika huvudteman som kom att utgöra grunden för analysen. I analysen framkom det att samtliga av socialsekreterarna upplevde det som viktigt att göra barn delaktiga i sina LVU-utredningar. I analysen redogörs det för socialsekreterarnas uppfattningar att olika former av samtal möjliggör barn till att bli delaktiga, och att genom delaktigheten kommer deras perspektiv följaktligen att få lov att ta plats. Slutsatserna som bland annat presenterades var att socialsekreterarna upplevde att: information, att ha barnsamtal, att lyssna på det barn säger och tillmäta det betydelse, var olika sätt för dem att göra barn delaktiga och sålunda beakta deras perspektiv under en LVU-utredning