Denna uppsats syftar till att undersöka hur nyutexaminerade socionomer från Göteborgs universitet upplever hur väl kunskapen från socionomprogrammet överensstämmer med kunskapen som förväntas på deras arbetsplatser. Studien bygger på en kvantitativ ansats i form av en enkätstudie med 48 nyutexaminerade socionomstudenter som tagit examen 2018, 2019 och 2020. Vår studie undersöker kunskapsbildningen utifrån nyutexaminerade socionomers upplevda tillgodosedda kunskap från socionomutbildningen och vad de upplever att deras arbetsgivare förväntar sig för kunskap och kompetens. Vi belyser även respondenternas uppfattning om samstämmigheten mellan utbildningen och arbetsmarknaden. Resultatet visar på brytningspunkten mellan en generalistutbildning ...
Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomli...
Det är inte en självklarhet att samhällets och allmänhetens uppfattning om vad validering innebär st...
Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och soci...
Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation eft...
Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrke...
Syftet med vår studie är att undersöka de problem och möjligheter som uppstår när socionomstudenter ...
Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartikl...
Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om...
SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med p...
Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom s...
Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olik...
Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etisk...
År 2006 förändrades målen för socionomutbildningen och nytt är att studenten ska visa självkännedom ...
Denna studie är en bred genomlysning av socionomfältets dimensioneringsaspekter utifrån ett sammanhå...
Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomli...
Det är inte en självklarhet att samhällets och allmänhetens uppfattning om vad validering innebär st...
Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och soci...
Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation eft...
Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrke...
Syftet med vår studie är att undersöka de problem och möjligheter som uppstår när socionomstudenter ...
Under år 2022 uppmärksammades och diskuterades socionomutbildningens utformning, både i debattartikl...
Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om...
SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med p...
Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom s...
Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olik...
Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etisk...
År 2006 förändrades målen för socionomutbildningen och nytt är att studenten ska visa självkännedom ...
Denna studie är en bred genomlysning av socionomfältets dimensioneringsaspekter utifrån ett sammanhå...
Syftet med undersökningen var att mäta hur studenter vid Stockholms universitets allmänna socionomli...
Det är inte en självklarhet att samhällets och allmänhetens uppfattning om vad validering innebär st...
Föreliggande studie presenterar hur undersökande och jämförande av vilken kunskap som polis och soci...