Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen

SAMMANFATTNING Kunskap om trädens svar på dokumenterade klimatändringar ger indikationer om var och med vilken frekvens framtida miljöövervakningsinsatser beträffande trädgränsvegetationen bör koncentreras. Som ett viktigt komplement till den regionala trädgränsövervakningen och för att ge en totalbild av klimatets effekter på hela ekosystemet föreslås även ett objekt lämpligt för detaljerad strikt lokal övervakning ( monitoring) av träd- och fältskiktsvegetationen. På så sätt skapas en mer fördjupad förståelse av de ekologiska mekanismer som orsakar de förändringar som dokumenteras i fjällandskapet. Omfattande landskapsekologiska förändringar, bl.a. stigande artgränser och förändrade utbredningsmönster för olika växtarter pågår idag i Jämtlands- och Dalafjällen. Den klimatuppvärmning som konstaterats under 1900-talet och fram till idag framstår som den främsta anledningen till fjällandskapets pågående omvandling. Trädgränserna för fjällbjörk, gran och tall har avancerat inom hela det undersökta området, både fenotypiskt (tillväxt) och genotypiskt (nyetablering). Trenden är tydlig med vissa regionala och artspecifika skillnader. Förändringar av trädgränsens läge har tidigare visat sig indikera även förskjutningar av andra arters utbredningsgränser när klimatet och andra geoekologiska förutsättningar som t.ex. snöförhållanden, vegetationsperiodens längd och markfuktighet förändras. Ett viktigt resultat av projektet är att trädgränsen svarar på klimatets förändring direkt och utan nämnvärt dröjsmål (jfr. Kullman 2007, in press). Detta understryker dess styrka och användbarhet som miljöövervakningsindikator för klimatändringars ekologiska effekter på vegetationen i fjällen. Trädgränsens dynamik har också ett stort pedagogiskt värde, eftersom den är lätt identifierbar och förändringar av trädgränsens läge i fjällandskapet är lätta att förstå och visualisera.