Visualisering i Planering : En undersökning av hur olika visualiseringsverktyg kan påverka planeringen och medborgardeltagandet

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ”kan komma att se ut” i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen. Undersökningens precisa syfte är att undersöka i vilken utsträckning, samt hur, digitala och fysiska 3D-visualiseringar används i planprocessen. Syftet är även att undersöka hur dessa visualiseringar kan påverka medborgardeltagandet. Följande frågeställningar ställs för att fokusera utformningen av undersökningens teori, empiri och analys. - Hur påverkas planeringen då 3D-visualiseringar används? - På vilket eller vilka sätt kan 3D-visualisering som planeringsmetod bidra till att medborgardeltagandet ökar? - Vilka reaktioner, effekter och resultat har användning av 3D-visualiseringar gett enligt kommunala planerare? Undersökningen är en kvalitativ undersökning som tillämpar flerfallstudie för att utforska nyckelfrågor, problem och möjligheter som påverkar medborgare, planerare och den demokratiska processen i en verklig planeringskontext. Fallstudien utgörs av tre kommuner, Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommun. I undersökningen tillämpas både metodtriangulering och datainsamlingstriangulering. Metoderna intervju och observation är de primära informationskällorna och dess data trianguleras genom att olika aktörer inom kommunen intervjuas för att återge olika perspektiv samt att observationerna sker under olika sammanhang och i olika situationer. För analys och presentation av empiri har tillvägagångssättet Template Analysis valts för att få en mer strukturerad hantering och överblick. Slutsatserna utifrån teori, empiri och analys är att planeringen påverkas på flera sätt av att 3D används, både när det gäller planeringen och planeringsyrket. Det finns indikationer på att kommuner påverkas av en visualiseringstrend som kräver både tid och kunskap som många av dagens kommunala planerare inte har. Trots det tycks 3D och webbaserade dialogformer få större utrymme framöver då dess funktioner och fördelar mottagits positivt. Genom 3D-visualisering och IT blir det mer tillgängligt för medborgarna att kunna yttra sina åsikter och bidra till bra underlagsmaterial i planeringsprocessen. Nya målgrupper attraherats av tekniken och balansen i medborgardeltagandets representativitet blivit mer utjämnad. Men 3D har visat sig vara ett relativt begränsat verktyg. Det används främst internt, och dess funktion om att vrida och vända modellen förmedlar inte hur medborgarnas perspektiv i gatunivå kommer att se ut