Erfarenheter från Skatteverket efter den slopade revisionsplikten

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten. Vad gäller erfarenheterna från medarbetarna är avsikten att undersöka om det empiriskt går att belägga att felen i deklarationerna har ökat. Metod: En kvalitativ metod har används i studien där intervjuer har genomförts med handläggare, samordnare, utredare, analytiker och revisor på Skattverket. Slutsatser: Våra sammanfattade slutsatser är att, förutom de "löpande bokföringskontrollerna" som Skatteverket gavs möjlighet att göra i och med reformen, har de inte aktivt förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete. Särskilt anmärkningsvärt är att upplysningsrutorna i deklarationen som tillkom vid reformen inte beaktas överhuvudtaget i arbetet. Vidare hittar vi inget i vår studie som tyder på att de medvetna felen ("fusket") har ökat, vilket Skatteverket hade farhågor om. De omedvetna felen som görs pga. okunskap antas däremot ha ökat i omfattning, vilket får anses vara en konsekvens av slopandet av revisionsplikten. Detta anser vi i sin tur har gjort att det s.k. skattefelet troligen har ökat