Läxa- eller vad får ta plats i livet?

Denna uppsats syftar till att göra en explorativ studie om vad läxor är och varför de finns i skolan. Syftet är således att undersöka vad som menas med läxa, vilken betydelse själva ordet har och har haft, beröra läxfrågan genom intervjuer med tre yrkesverksamma lärare, genomgång av nationella regler som styrt skolan från 1842 och framåt, samtida debatt samt en undersökning av en del av den tidigare forskningen kring läxor i en svensk kontext. Studien visar att läxa nämns i regelverken under en period på 1950-60 talen men finns som begrepp redan i fornsvenskan, och används i skolans värld åtminstone från 1800-talets slut. Intervjuerna med de tre yrkesverksamma lärarna tyder på att läxor uppfattas och används olika i skolan idag bland annat för att det är ofta upp till den enskilda läraren att bestämma om läxors vara eller inte vara, i vilken omfattning och i vilka ämnen de kan ges. Läxa har under senare tid kommit att bli en rättvise- och jämlikhetsfråga. Olika grundförutsättningar dels i hemmen och dels i skolorna att kunna stödja barnen med hemuppgifterna är en aspekt på läxans följder, men också bland annat med tanke på möjligheten till skattesubventionerat RUT-avdrag till professionella läxhjälpare för de som har råd. Framtida forskning i ämnet skulle kunna vara en intervjustudie med elever-föräldrar och lärare för att se på vilka sätt skolan kan anpassa sig bättre till rådande förutsättningar i det samhälle som finns idag och imorgon