To share or not to share? : What enables and hinders product sharing systems

Product sharing systems is recently starting to become a more common phenomenon. Carpools exist in more than 40 Swedish towns and both Stockholm and Gothenburg have established bicycle sharing systems. Other products for which sharing systems have been established throughout Sweden are clothing and tools. From the point of view of the consumer, product sharing systems is a form of consumption which can be placed somewhere in between renting and privately owning a product, where the consumers usually pay a membership fee or a monthly fee to have access to the products whenever they need them. The concept is relatively new, and there are many products for which product sharing systems do not exist. As a consequence, previous research in the area is scarce, with the exception of car pools. However, some research discussing product sharing systems in general exists, such as the research by Lamberton & Rose and Mont. In this thesis, previous research is further developed by analyzing what enables and hinders product sharing systems, and for what type of products these systems are suitable. A mix between a quantitative and a qualitative method is used, as both interviews with owners of sharing systems and a questionnaire survey with potential consumers are carried out. To analyze the concept, institutional and behavioral economic theory is used as well as traditional microeconomics. Both the interviews and the survey indicate that the general knowledge of product sharing systems is low and that it is hard in general for companies to reach out to new users. For the consumers, one of the biggest problems is the perceived risk of not having access to the products when they are needed. Another conclusion is that products for which variety is desired, such as clothing and books, that are used frequently, are especially suitable for product sharing systems.Produktdelningssystem har under de senaste åren blivit ett allt vanligare fenomen. Bilpooler går att finna i över 40 orter runt om i Sverige, och i både Stockholm och Göteborg har cykeldelningssystem upprättats. Övriga produkter som delningssystem har uppkommit för på olika ställen i Sverige är bland annat kläder och verktyg. Ur konsumentens synpunkt kan delningssystemen ses som ett mellanting mellan hyrande och privat ägande, då konsumenterna oftast betalar någon sorts medlemsavgift eller månadsavgift för att få använda en produkt då de har behovet. Konceptet är relativt nytt och för många produkter finns det ännu inga produktdelningssystem. På grund av detta har produktdelning inte behandlats mycket av tidigare forskning, där undantaget är kring bildelning. En del forskning finns dock att hitta som behandlar produktdelning mer generellt, som exempelvis av Lamberton & Rose och Mont. I denna uppsats vidareutvecklas den tidigare forskningen genom att undersöka vad det är som möjliggör respektive förhindrar produktdelningssystemens uppkomst, och för vilka produkter dessa system är mest lämpade. En blandning av kvantitativ och kvalitativ metod används då både intervjuer med ägare av delningssystem och en enkätundersökning med potentiella konsumenter utförs. För att analysera konceptet använder vi oss av institutionell och beteendeekonomisk teori i kombination med traditionell mikroekonomi. Både intervjuerna och enkäterna tyder på att kännedomen om produktdelningssystem är låg och att det är svårt för företagen att nå ut till kunder. För konsumenternas del är ett av de största problemen den upplevda risken att inte ha tillgång till produkterna då de behövs. En annan slutsats som kan dras är att de produkter för vilka variation önskas, exempelvis kläder och böcker, är lämpade för produktdelning under förutsättningen att produkterna används ofta