Från hav till luft.

Vid analys och modellering av en propeller finns två teorier till förfogande, momentteorin och blandelementteorin. Momentteorin grundar sig på fysikaliska principer som dock försummar propellerns geometri men ger en övregräns för propellerns verkningsgrad. Bladelementteorin utgår ifrån att propellerbladet delas in i element som ger möjligheten att analysera följderna av att propellerns geometri ändras. Bladelementteorin ger till en felaktig övre gräns av propellerns verkningsgrad. Därför används en kombination av de båda teorierna för att uppnå ett bättre resultat. Ett fartyg med kapacitet för 150 passagerare, 20 personbilar och 5 mindre lastbilar har projekterats. Fartyget täcker en sträcka på 36 sjömil mellan Grankullavik på Öland och Klintehamn på Gotland med två t/r per dag. Fartyget kör med en marchfart på 14 knop och en enkelresa tar två timmar och fyrtio minuter. Fartygets längd mellan perpendiklar är 58.47 m, bredden är 10 m och djupgåendet med last är 3.8 m. Fartyget är deplacerande med en blockkoefficient på 0.62 och Froudes tal 0.3. Fartygets dödvikt uppgår till 270 ton och tillsammans med lättvikten på 1000 ton uppgår viktsdeplacementet till 1270 ton. Fartygets skrov är konstruerat i stål och överbyggnaden är gjord i aluminium för att få ner lättvikten. Tyngpunkten för fartygets masscentrum med och utan last ligger under vattenlinjen med ett avstånd på 2.1 m respektive 2.5 m över köl. Analys av fartygets stabilitet visar att det uppfyller kraven från sjöfartverket med marginal, dock bör beaktas att fartyget har portar in till bildäck i för och akter vilket kan ge vatteninträngning vid krängningar som inte har analyserats. Fartgets släpeffekt har tagits fram genom metoder från Guldhammer & Harvald och Holtrop & Mennen, varav den senare ligger till grund för beräkning av effektbehovet på 1574 kW, eller 2145 hk med ett varvatal på 300 rpm. Framdrivningsmaskineri är en MAN L27/28 utrustad med växellåda och en fyrbladig propeller med diametern 2.28 m Att segla med vinden rakt bakifrån snabbare än vinden innebär att en farkost använder vinden som drivmedel för att ta sig framåt. Definitionen för segling kan tolkas som att förflyttning sker med hjälp av energin från vinden. Detta innebär att en farkost kan använda en luftpropeller och ha ett hjul vid kontakten med marken. Detta innebär att hjulet från en början driver propellern med hjälp av en rem, när sedan tillräcklig energi finns tillgänglig tar propellern över. Det som är avgörande för att fenomenet ska fungera är att det till en början finns en hastighets skillnad mellan farkostens hastighet och vindens. För att sätta sig in i problematiken är det till en början viktigt att bestämma sig för ett kordinatsystem och sedan hålla sig till detta