Streaming of works which werw made available unlawfully : A study of responsibility

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material. Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv. Det direktiv som haft störst betydelse för upphovsrätten är det så kallade Infosoc-direktivet. På grund av Internet och dess utveckling krävdes en harmonisering av upphovsrätten och de närstående rättigheterna i EU. I Sverige är upphovsmännens ensamrätt stadgat i både grundlagarna och URL. Syftet med skyddet är att främja nyskapande och kreativitet. Ensamrätten ger upphovsmannen rätt att förfoga över sitt verk, framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten. Utöver detta har upphovsmannen rätt att angivas när ett exemplar framställs eller görs tillgängligt för allmänheten, samt att verket inte får ändras så att det kränker honom. Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten innebär att det ställs till förfogande så att enskilda kan ta del av det, det saknar således betydelse om någon verkligen har lyssnat eller tittat på verket. I proposition 2004/05:110 stadgas det att det inte är olagligt att enbart titta eller lyssna på ett verk som är olovligt tillgängliggjort. Upphovsmannens ensamrätt att framställa kopior, både permanenta och tillfälliga, har inskränkningar som stadgas i 11 a § URL. Inskränkningen innebär att tillfälliga kopior får framställas om det tillhör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har en underordnad betydelse i processen. De får inte heller ha en självständig ekonomisk betydelse. Uppfyller kopian något av dessa rekvisit och syftet med framställningen är överföring i ett nät eller laglig användning, är de tillfälliga kopiorna lagliga. Vid intrång i upphovsrätten är det inte bara den som utför brottet som kan bli ansvarig utan även den som medverkar till det. För att åläggas medverkansansvar krävs det inte att handlandet har varit en förutsättning för genomförandet av huvudbrottet, det räcker således med bidragande i en obetydlig skala. Medverkansansvaret har diskuterats i ett flertal rättsfall. I två förhandsavgöranden från EU-domstolen diskuteras det huruvida en internetleverantör kan åläggas ett medverkansansvar för tillhandahållandet av Internet till hemsidor där olovligt publicerade verk finns tillgängliga. Slutsatsen blev att internetleverantörer ska ses som mellanhänder och erhåller därmed ett medverkansansvaransvar. I två svenska rättsfall har frågan avgjorts huruvida medverkansansvaret för personerna bakom hemsidan The Pirate Bay, samt för internetleverantören till hemsidan, ska utgå. Följden blev att både personerna bakom sidan och internetleverantören hade ett medverkansansvar. Vi har kommit fram till, enligt dagens rättsläge, att streaming av olovligt tillgängliggjort material är lagligt. Vi anser dock att en lagändring bör ske, och att upphovsmannens skydd måste bevaras. Genom en utredning om medverkansansvaret i Sverige har vi har funnit att ett medverkansansvar kan ådömas internetleverantörer samt de som köper reklamplats på streaminghemsidan