Lärande som drivkraft och för utveckling

Utgångspunkten för den skandinaviska samhällsmodellen, som numera tycks ha omfattas av alla politiska partier, förutsätter ett ständigt lärande. Reformer görs, förändringar drivs igenom, lösningar testas. Legitimiteten för denna samhällsmodell ligger i att interventioner för det ”allmänna bästa” sjösätts, utvärderas och görs om efter att man lärt sig från gjorda erfarenheter och upparbetade kunskaper. Lärandet som drivkraft för utveckling är med andra ord själva credot i denna samhällsmodell. Det här tog vi upp utifrån samverkan mellan arbetsmarknadens parter för att skapa effektiva och utvecklande arbetsorganisationer i antologin Den hållbara svenska modellen, innovationskraft, förnyelse, effektivitet (Brulin, Ellström och Svensson 2012). I den här artikeln går vi vidare i denna diskussion för att visa hur interventioner i form av projekt kan leda till hållbar utvecklingen det vill säga inte bara bli ”irrbloss i mörkret”. I Sverige men också i EU bedrivs numera en mängd utvecklingsarbete i form av projektinterventioner. Att säkra långsiktiga effekter från sådana interventioner är av avgörande betydelse för att gjuta nytt liv i att vi med hjälp av ”piecemeal engineering” kan skapa ett Europa karaktäriserat av smart och hållbar tillväxt för alla