Hälsorelaterade upplevelser av arbetet på en medicinsk vårdavdelning : resultat från en fokusgruppsstudie med sjukvårdspersonal

Problembeskrivning Abetsplatser inom sjukvården i Sverige har genomgått många förändringar. De har skett under en period som också präglats av besparings- och rationaliseringsåtgärder. För de anställda karaktäriseras arbetslivet av höga krav, begränsade möjligheter till kontroll, oklart ledarskap, konstanta förändringskrav utan deltagande och en stor mängd sociala relationer och ansvars­områden. Ledarskapet ger inte alltid tillräckligt stöd åt de anställda och rapporteringen av stres­symtom ökar. Traditionellt har folkhälsorelaterad arbetslivsforskning i huvudsak fokuserat på problem och orsaker till ohälsa, medan studier av arbetsplatsrelaterade hälsofaktorer utifrån ett salutogent perspektiv inte varit lika ofta förekommande. Hälsan bland de anställda inom vård och omsorg behöver förbättras och verksamheten behöver göras mer attraktiv för den yngre arbetskraften. Utformningen av strategier för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete har beskrivits som en möjlig insats med positiv påverkan på personalens arbetsförhållanden och hälsa. Mot bakgrund av ovanstående skulle studier om hälsofrämjande arbete på arbetsplatser inom sjukvården vara till stor nytta. Ett hälsorelaterat projekt startades därför 2002 vid en vårdavdelning på ett medelstort sjukhus i södra Sverige. Som del i detta projekt ingick en fokusgruppsstudie med intervjuer av sjukvårdspersonalen som arbetade på avdelningen. Syfte Syftet med fokusgruppsstudien var att undersöka sjukvårdspersonalens upplevelse av sin arbets­situation i relation till deras uppfattningar om en hälsofrämjande arbetsplats. Metod Åtta fokusgruppsintervjuer genomfördes mellan november 2002 och februari 2003. Huvudfrågorna utgick från syftet och moderatorns roll var i huvudsak att stimulera kommunikationen genom att ställa följdfrågor och be om förtydliganden. Tanken var att intervjuerna skulle vara ostrukturerade, så att deltagarnas upplevelser och uppfattningar kunde utvecklas med så lite styrning från moderatorn som möjligt. All sjukvårdspersonal erbjöds att delta i studien och av 39 anställda valde 35 att delta. I grupperna blandades 16 sjuksköterskor och 19 undersköterskor, med fyra till fem deltagare i varje grupp. Intervjuerna spelades in på band, lyssnades igenom och fem intervjuer valdes ut och skrevs ut ordagrant. Dessa fem intervjuer ansågs vara representativa för materialet som helhet då innehållet i de övriga tre intervjuerna också fanns representerat i dessa fem. Analysen genomfördes av moderatorn och inspirerades av beskrivningen om kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa hälsorelaterade upplevelser av sin arbetsplats. De negativa upplevelserna kopplades i huvudsak ihop med fysisk arbetsmiljö och organisatoriska faktorer, som till exempel den övergripande organiseringen av arbetet på avdelningen, fördelning av arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning, dåligt fungerande rutiner, organisering av arbetstider, ledarskapet och genomförandet av förändringsarbete eller omorganisering. När det gällde de positiva hälsorelaterade upplevelserna så dominerade istället psykosociala faktorer som kunde kopplas till antingen arbetskamrater, patienter eller individuella faktorer. Kontakten med arbetskamrater och patienter ansågs fungera som ett hälsofrämjande socialt, emotionellt och instrumentellt stöd, som bidrog till att gör arbetet hanterbart. Skillnaden mellan faktorer som ansågs vara hälsofrämjande respektive ohälsoframkallande var inte helt tydlig. En del faktorer kunde ha både en positiv och en negativ påverkan på deltagarnas hälsa eftersom vissa deltagare hade olika uppfattningar om vad som var hälsofrämjande. Som ett exempel kan nämnas att vissa ansåg att en arbetssituation som karaktäriserades av stabilitet och förutsägbarhet var hälsofrämjande medan andra istället förespråkade en flexibel och variationsrik arbetssituation. Slutsats Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare teoribildning men den individuella variabiliteten var dock stor. Då de positiva hälsorelaterade upplevelserna i huvudsak relaterades till psykosociala faktorer, är det svårt att beskriva hälsofrämjande faktorer utifrån struktur och organisation