Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola. hemtjänst och socialtjänst

Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n =193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.Overall, the study aimed to investigate working conditions associated with the accumulation of stress and lack of recovery and to study how recovery is related to health. The study group was employed in pre-school, home care and social services, and came from two relatively large municipalities (n = 193). Recovery or lack of recovery was assumed to be an important intermediary between the working conditions and health / illness and absenteeism. Data collection was done through a survey and the overall response rate was 79%. About 90 percent of the respondents were women. Cluster analysis yielded three clusters. "Recovered" and "not recovered" are extreme groups, which consist of 36 respectively 25% of the total group, while the middle group was 39 percent. The not recovered group may be seen as a risk group for ill health and showed the whole chain of risk factors – difficult working conditions on which they respond with increased effort and compensatory work efforts. Despite significantly higher ill-health reports in the “not recovered group” they had not higher absenteeism, because they probably substitute sickness absence with sickness presence. In the social services group so many as 43% belongs to non-recovery group. Multiple regression analysis with control for background variables (age, working hours and professional field / operational area shows that the non-recovered group had a significantly higher relative risk for poor self-rated health than those in the recovered group. Even sharper increases in risk existed for the five symptoms in addition were analyzed. Finally there is a discussion of practical conclusions and new research questions.Forskningsfinansiär: AFA-försäkringStrategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbet