The view of the food companies’ regarding the traceability

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar. Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert. Men på grund av tidigare matskandaler i Europa där spårbarheten har varit knapp samt en ökad medvetenhet hos konsumenterna ifrågasätts även säkerheten. Det förutsätts att den mat som produceras är säker att förtära. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur olika livsmedelsaktörer ser på intern- och extern spårbarhet. EG förordningen syftar till att livsmedelsföretagen måste använda sig av extern spårbarhet genom att alltid kontrollera ett steg framåt och ett steg bakåt i livsmedelskedjan. Förordningen kräver dock inte intern spårbarhet. Metod: Med en fenomenografisk ansats utfördes fyra stycken kvalitativa semistruktureradeintervjuer på plats och över telefon för att få fram djupgående information om livsmedelsaktörernas syn på spårbarhet. Resultat: Resultatet indikerade på att livsmedelsföretagens syn på spårbarhet och intern spårbarhet var lika men att tillvägagångssättet var olika beroende på vilken del i livsmedelskedjan man tillhörde och verksamhetens utformning. Förordningen var inget märkvärdigt för företagen utan det var en naturlig del i företaget för att producera säkra livsmedel. Däremot fanns det utomstående krav att hålla sig ständigt uppdaterad, kund- och konsumentkrav, media och andra klimatförhållanden som var mycket mer omfattande än förordningen som företagen arbetade efter för att inte förlora viktiga kunder och konsumenter. Diskussion: De utomstående kraven gentemot förordningen visade resultatet av att företagen gör mer än vad förordningen kräver. Vissa delar i livsmedelskedjan, i detta fall detaljhandeln/”retailers” ställde större krav på sina leverantörer som påverkade även andra företag som exempelvis levererar helhetslösningar och tjänster till dessa leverantörer till detaljhandeln. Slutsats: I ett ständigt förändringsbart fenomen som spårbarhet håller företagen sig uppdaterade och arbetar hela tiden för nöjda kunder och konsumenter, som gör att de agerar mer än vad förordningen förespråkar. Tillvägagångssättet vid reklamationer, returflöden och tillbakadraganden visade att aktörerna var högst angelägna om kund- och konsumentförtroenden.Introduction: There’re not many areas that affect so many people that provisions and provisional consumption does. We all consume different provisions in one way or another, even if it is with very different perspectives. Neither is what you consume calculable, but is changing at the different situations life brings. Consumption meets the different needs of different individuals and is very affecting in one's choice. The road from the farmer to the consumer is getting longer which means that consumers want more information about the final products to be able to evaluate the product within their own frames of references. Background: Provisions that are produced and sold in the store should be obvious to consumer as safe to consume. But because of previous provisions scandals in Europe where traceability has been scarce, and with increased consumer awareness the safety also comes into question. It is assumed that the provisions produced are safe to ingest. Purpose: The purpose of this study was to describe how food companies look at internal and external traceability. The EC regulation aimed at food companies have to rely on external traceability by always checking one step forward and one step back in the grocery chain. The regulation does not, however, require internal traceability. Method: With a phenomenographically approach four qualitative semi-structured interviews were conducted in personal and via phone to get the detailed information about the current traceability as a phenomenon. Results: The results indicated that the food companies' view on traceability and internal traceability was similar but the approach was different depending on what part of the grocery chain they belong to and the operational layout of each individual company. The regulation was nothing strange for the companies since it was natural wanting to produce safe provisions. However, there were outsiders claim to stay constantly updated, customer and consumer demands, media and other climatic conditions that were much more extensive than the regulation the companies worked towards in order to not lose important customers and consumers. Discussion: The external demands towards the regulation produced results showing that the companies are doing more than what is required by the regulation. Some parts of the grocery chain, in this case retail put greater demands on their suppliers that also affected other companies, such as delivering comprehensive solutions and services to these suppliers to retail. Conclusion: In a constantly changeable phenomenon such as traceability companies are keeping themselves up-to-date and constantly working towards satisfying its customers and consumers, enabling them to act more than regulation ordains. The procedure for complaints, flow of returns and withdrawals showed participants were more than eager keep the trust of its customers and consumers