Långtidssjukskrivna inom Landstinget i Östergötland 2002 : Diagnoser, arbetsförhållanden och rehabiliteringsbehov

Studien ingår som en del i projektet ”Arbetsplatsen, arbetsledaren och den sjukskrivne - förutsättningar för samverkan med FK i arbetslivsinriktad rehabilitering”. Projektet är en del i samverkansavtalet mellan försäkringskassan och landstinget i Östergötland och syftar på sikt till att identifiera hinder och goda lösningar för framgångsrik rehabilitering tillbaka till arbete av sjukskrivna inom landstinget. Studien bygger på det enkätmaterial som landstinget skickade till samtliga 392 långtidssjukskrivna (>6 månader) medarbetare hösten 2002. Totalt 79% besvarade enkäten. En dryg tredjedel var sjukskrivna på grund av en kombination av psykiska och somatiska besvär, en fjärdedel på grund av psykiska besvär enbart och en femtedel på grund av besvär i rörelseorganen enbart. Andelen med psykiska besvär var högst bland yrkesgrupper med hög kvalifikationsnivå, medan besvär i rörelseorganen var vanligare i gruppen med låg kvalifikationsnivå. Mer än hälften hade varit sjukskrivna i mer än 1.5 år. Den självskattade hälsan, mätt med SF-36, var mycket låg bland de långtidssjuka, i detta avseende fanns inga större skillnader mellan hög- och lågkvalificerade grupper. Två tredjedelar av de långtidssjuka anger att arbetet helt eller delvis är orsaken till sjukskrivningen, i gruppen med psykiska besvär uppger 90% att arbetet är orsaken. Analys av svaren i en öppen fråga om vilka förhållanden i arbetet som bidragit till sjukskrivningen angavs en hög arbetsbelastning som hänför sig till bemanningsproblematik och små möjligheter till återhämtning som viktiga orsaksfaktorer. Många av de långtidssjuka uppger brister i ledarskapet som en starkt bidragande faktor till ohälsa. Brister i organisation av arbetet skapar oklarheter, som i sin tur leder till stress och hög arbetsbelastning. Mindre än hälften av de långtidssjuka uppger att arbetsledningen genomfört några åtgärder för att främja återgång i arbete. Inte heller försäkringskassan upplevs ha arbetat målinriktat för att främja arbetsåtergång, endast en tredjedel har fått en rehabiliteringsplan. För gruppen med psykiska besvär är framför allt minskad stress, ändrade arbetsuppgifter och kortare arbetstid viktiga förutsättningar för återgång i arbete. Gruppen med besvär i rörelseorganen anger att mindre kroppsligt tungt arbete, förändrade arbetsuppgifter och kortare arbetstid är betydelsefullt. Cirka 40% av de långtidssjukskrivna uppger att de skulle kunna arbeta på hel- eller deltid. Undersökningsgruppen var sjukskrivna då de besvarade enkäten. Detta kan innebära att man har en ökad benägenhet att tillskriva arbetsplatsen större orsak till ohälsan, än om man varit i arbete. De långtidssjukas upplevelse av arbetsledning och organisation och av hur de fått hjälp och stöd från olika aktörer har emellertid betydelse för hur man ser på sina möjligheter till återgång i arbete. Upplevelser av bristande engagemang och stöd under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan öka hindren för återgång i arbete. Kommentarerna i enkäten gav en bild av vilka förhållanden som är viktiga att utveckla för att etablera en rehabiliteringsprocess som möjliggör för de långtidssjuka att återgå i arbete. Till dessa förhållanden hör: Respekt för ohälsan Arbetsledningens förhållningssätt och agerande Rutiner på arbetsplatsen vid sjukskrivning och rehabilitering Vidgade möjligheter till arbetsträning och omplacering Bättre samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna Sociala mötesplatser för långtidssjukskrivn