Identitet och förort : en studie om hur den stigmatiserade förorten kan påverka identitetsskapandet hos ungdomar

Syftet med denna studie är att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan påverka identitetsskapandet hos ungdomar i åldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framställning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten Rågsved påverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten Rågsved. För att kunna analysera våra kvalitativa intervjuer har vi använt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har även valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhället, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har på skapandet av ungdomars identitet och vilka de är som individer. Resultaten av studien visar att våra informanter i Rågsved är medvetna om den stigmatiserade bilden som området har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsområde inte utgör en påtaglig påverkan på deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom området övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha på ungdomarna. The purpose of this study is to examine how adolescents in the ages of 15-18 living in the suburb Rågsved feel about their residential area and also how they perceive media’s interpretation of it. We want to examine whether a stigmatic image of Rågsved affects the creation of the young people’s identity. We have in this study made a qualitative study based on interviews of four adolescents living in the Stockholm suburb Rågsved. To be able to analyze our qualitative interviews we use Erving Goffman's theory of social stigma as our main theory. We also choose to shaped theories of identity and the power of the media in society to see how much influence a stigmatized image has on the creation of their identity and who they are as individuals. The results of the study show that the adolescents in Rågsved are conscious about the stigmatized image that Rågsved has, although the informants express that their identities are less affected by their residential area. Feelings of togetherness, connection and being a big part of Rågsved overcome the influence that the bad reputation of the area has on them.