Uppsatsetik : Om etisk problematik i studenternas uppsats- och examensarbete

Det finns flera komponenter i studenters uppsats- och examensarbete som kan aktualisera frågor av etisk karaktär. Övergripande kan de beskrivas som dilemman i samband med misstänkt eller bevisat fusk och plagiat, problem i relationen mellan handledare och student samt etiska aspekter i samband med insamling, analys och presentation av data och empiri. Tyngdpunkten i denna rapport ligger på det senare, vad som kan benämnas uppsatsetik, och då särskilt etik i uppsatser kring och med människor. Den här studien, som har utförts vid Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, bygger på en enkät till utbildningarna, intervjuer, samtal och seminarier med erfarna handledare samt intervjuer med studenter. Därutöver har ett antal uppsatser granskats. Många uppsatser som bygger på empiri insamlad från informatörer eller sociala situationer demonstrerar en reflekterad hänsyn till det undersökta och en etisk uppmärksamhet från studenternas sida. I vissa fall uppstår dock situationer som medför etiska implikationer. Framförallt aktualiseras detta i samband med studenternas val av informatörer och studerade grupper. Detta gäller bland annat vid studier av det som brukar benämnas svaga grupper. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det är kombinationen av syfte, frågeställningar och metod som sammanvägt konstituerar den etiska känsligheten och här kan etiska spänningar uppstå vid alla studier där personer ingår. Det resonemang som förs i den så kallade forskningsetiska vägningen, där angelägenheten av ny kunskap ställs mot individskyddskravet, är inte självklart tillämplig på studentuppsatser. Men det kan ändå övervägas i vilken mån studenter vid exempelvis vissa yrkesutbildningar bör kunna studera även etiskt känsliga frågor och situationer samt på vilket sätt detta i så fall bör föregås av formaliserad etisk prövning. Studien visar att handledarna inte har en enhetlig inställning till vilka former av datainsamling studenterna bör få göra och att det finns en osäkerhet angående regler och beslutsordning kring detta. Här konkretiseras frågor om ansvar gentemot de personer som ingår i studien men även frågor om ansvaret för studenterna, framförallt under faser av empiriinsamling. Noterbart är att studenterna i sina kontakter med studerade människor i viss mån företräder universitetet, vilket påverkar hur bilden av universitetets etiska förhållningssätt förmedlas. Rapporten avslutas med rekommendationer för en förbättrad uppsatsetik, som exempelvis att fakulteten bör överväga att uppmuntra utbildningarna till obligatoriska etiska reflexioner i uppsats-PM och uppsatser, uppmuntra till kollegial bedömning av etiska aspekter i uppsatsplaner, överväga att tillsätta ett etiskt råd med rådgivande funktion gentemot utbildningarna samt överväga formulerandet av en övergripande fakultetsgemensam etisk policy för uppsatsarbeten.