Drift och underhåll för högre effektivitet av järnvägar.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mängder snö, fukt och kyla, från mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tågtrafiken, både nationellt och lokalt. Det påverkade både gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan påverkade även elnät som ledde till att människor stod utan värme och belysning. Allmänheten drabbades av snöovädret på olika sätt. Människor skadades i trafiken, halkolyckor, och flera tak som rasade ner. Människor kom även försent till olika destinationer. I södra och mellersta Sverige var problemet störst inom området transport (väg, järnväg). Störningar i vatten, elförsörjningen och tak ras. I söder uppstod ett kontaktledningsfel med flera växel- och signalproblem. En viktig sak är att det inte går att tänka att den vintern bara var en engångsföreteelse, utan Trafikverket måste tänka på att Sverige ligger i Norden och att vintern 2009/10 kan upprepas flera gånger. Därför är det viktigt att bygga en modell för underhållet. Trafikverket skulle kunna ta de sista vintrarna på allvar och ta fram en åtgärdsplan för att minska effekterna av framtida, svåra vinterförhållanden. Avhjälpande åtgärder måste då sättas in snabbt för att förhindra störningar i trafiken. Mången tågtrafik störningar beror på fel i någon eller några komponenter som själva baninfrastrukturen består av. En jämförelse har gjorts mellan spårväxlar under sommaren och spårväxlar under vintrar, som visar 85 % fler fel under vintertid än sommartid. Trafikverkets kostnader för underhåll av järnvägar på lång sikt uppgår till 4 miljarder. Regeringen fastställde den nya nationella trafikplanen för utveckling av transportsystemet för perioden 2010-2021 i slutet av mars 2010. I arbetet undersöks en jämförelse, så kallad "Benchmarking" mellan Sverige och Schweiz som visar hög kvalitet i kapacitetsutnyttjande och hög punktlighet i Schweiz. Punktlighet i Schweiz har stigit 97 % medan i Sverige var 87 %. Ett övergripande syfte med arbetet är att undersöka hur effektiviteten på det svenska järnvägs nätet kan förbättras genom att studera framgångarna i Schweiz