Familjecentralen som fenomen och praktik

I rapporten, som utgår från empiriskt material och dokumentationen från ett FoU-uppdrag försöker jag under huvudrubrikerna: Välfärdsstat, medborgare och fostran Familjecentraler i Sverige- Familjecentralen i Hageby Prevention och fostran dels redovisa delar av FoU-uppdraget men främst diskutera några frågor och perspektiv som av olika skäl inte finns med i dokumentationen. De perspektiv som jag fann väsentliga att arbeta vidare med och som tas upp är: Forskning och kunskap om familjecentraler Att starta, driva och upprätthålla förändringsarbete Kunskap och evidens Prevention, makt, kontroll och styrning Denna rapport skall inte läsas som en utvärdering. För att få en helhetsbild av Hageby familjcentral bör man läsa dokumentationen och studenternas uppsatser. Föreliggande rapport har ett fokus mot socialt arbete och därmed kopplas frågorna i mindre utsträckning mot öppna förskolans eller barnavårdscentralens delar i familjecentralen. Föreliggande rapport utgår från en familjecentral men behandlar familjecentraler mer generellt och lyfter fram några aspekter av verksamheten både som fenomen och praktik. Som fenomen är familjcentraler exempel på ett arbetssätt under förändring inom samhälls- och socialt arbete i riktning mot frivilligverksamheter (öppna verksamheter) och prevention. Som praktik är familjecentraler exempel på en organisatorisk och institutionell (styrnings)praktik där man arbetar preventivt. Familjecentraler är också exempel på en socialpreventiv verksamhet som fått stor spridning i landet men där man vet lite om dess effekter och effektivitet.Familjecentralen som praktik uppmärksammas i denna rapport dels utifrån begreppet samverkan dels förs ett kritiskt resonemang om hur politiska intentioner och verksamheters goda intentioner omsätts till praktiskt samhälls- och socialt vardagsarbete. Familjecentralen som organisationsform och institutionell praktik är än så länge ett relativt outforskat område. Idag finns inte heller några fördjupade kunskaper om effekter för brukarna, i jämförelse med den traditionella mödra- och barnhälsovården. Det finns heller ingen fördjupad kunskap om de arbetssätt och metoder som förekommer