The teachers perspective of digital tools in Early Childhood Education for 3-5 year olds

Digitaliseringens framfart i samhället syns även i utbildningsinstitutioner för yngre barn. Hösten 2017 trädde det reviderade styrdokumentet Grunderna för planen för småbarnspedagogiken (2016) i kraft inom småbarnspedagogiken. Jämfört med tidigare planer, framstod digital kompetens tillsammans med multilitteracitet som ett nytt delområde inom småbarnspedagogiken. Arbetet med de digitala verktygen fick därmed en större plats i den pedagogiska verksamheten än tidigare och utgör numera en av fem övergripande mål för den pedagogiska verksamheten. Det empiriska materialet för föreliggande studie är insamlad hösten 2018, ett år efter att det reviderade styrdokumentet för småbarnspedagogiken trädde i kraft. Studiens övergripande syfte är att skapa förståelse för lärares uppfattningar av digitala verktyg och användningen av dem i den pedagogiska verksamheten för 3–5-åringar. Vidare är syftet att beskriva hur lärarna förhåller sig till de förändringsprocesser som detta inneburit ett år efter att den reviderade Grunderna för planen för småbarnspedagogiken (2016) trätt i kraft. Jag har närmat mig forskningsområdet med följande forskningsfrågor: 1. Vilka för- och nackdelar uppfattar lärarna att användandet av digitala verktyg har för barnen och deras lärande? 2. Hurdana förändringsprocesser uppfattar lärarna att den reviderade Grunderna för planen för småbarnspedagogiken (2016) inneburit för digitaliseringen av den pedagogiska verksamheten och för lärarens roll? Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella teorierna, som hjälper förstå de digitala verktygen som medierande artefakt och hur dessa inverkar på lärande. Empirin samlades in genom individuella kvalitativa intervjuer av tio verksamma lärare och data bearbetades genom en fenomenografisk ansats. De övergripande resultaten av det empiriska materialet visar en variation i sätten att uppfatta digitala verktyg i relation till barns lärande. Digitala verktyg anses medföra lärande förutsatt att de ”används på ett rätt sätt”. Lärare uppfattar att fördelarna med digitala verktyg ligger i ökad tillgång till information, utvecklande av kunskap och färdigheter och i dess mångsidiga användningsmöjligheter. Nackdelar för verktygen uppfattas inte finnas om de används på rätt sätt och nackdelarna uppfattas främst realiseras i hemmamiljön. Nackdelarna uppfattas i värsta fall inverka negativt på barn och deras lärande. Digitala verktyg uppfattas både underlätta och försvåra lärarens dagliga arbete. Vidare visar studien att lärarna märkt en förändring i verksamheten, men styrdokumentets roll i detta är omdiskuterad. Tydligast syns förändringen i ökad tillgång till digitala verktyg och fortbildning och förändring i lärarnas förhållningssätt, samt i barnens och lärarens roll i den pedagogiska verksamheten. Nästan hälften av lärarna värderar sitt kunnande inom digitalitet som rätt så lågt. Bland de yngre lärarna finns mest självsäkerhet gällande användningen digitala verktygen i sig men samtidigt förekommer en oklarhet om hur verktygen implementeras på ett pedagogiskt sätt i verksamheten. Färdigheter inom digitalitet uppfattas av flera lärare som generationsbundet. Utmanande omständigheter i den småbarnspedagogiska vardagen uppfattas som ett hinder för implementeringen av digitala verktyg i verksamheten. Fortbildningen uppfattas både som tillräcklig och otillräcklig. Mer differentiering, kollegialt lärande och konkreta arbetssätt och tydligare mål efterfrågas av lärarn