Näringslivsutveckling i en föränderlig värld : Globalisering och omställning i Värmland

Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatomställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilka är de avgörande faktorer som medför en lyckad omställning, för värmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld? Hur behandlas globaliseringsfrågan i de studerade värmländska företagens strategier, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och investeringar? Hur ser samspelet ut mellan företag, myndigheter, universitet och offentliga organisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsättningar? Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrategiskt arbete? Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på agglomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos kluster och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel. För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets anpassning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer genomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att intervjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor. Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara inomregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträffande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande. På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och klimatstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska näringslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet. Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras. Studiens resultat ger följande slutsatser: Samverkan mellan företag, myndigheter och universitet, Triple Helix, underlättar omställning till globalisering och hållbar utveckling De värmländska företagen har god anpassningsförmåga och är aktiva i pågående processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategier De intervjuade företagen pekar på styrkan med platsidentitet och lokala nätverk för att bli globalt konkurrenskraftiga Klusterföretagens konkurrensförmåga i förhållande till andra företag är svår att påvisa