Svensk flygstridsledning i en internationell kontext

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar svensk flygstridsledning stårinför i utvecklandet av en internationellt fungerande flygstridsledning. Begreppet interoperabilitet har inledningsvisbeskrivits ur Försvarsmaktens perspektiv för att därefter ges en vidare tolkning genom MichaelCodners teorimodell. En enkätundersökning ställd till flygstridsledare visade att de viktigaste faktorer förinteroperabilitet på stridsteknisk nivå inte överensstämde med militärstrategiska nivåns tekniska fokus förinteroperabilitet.Flygstridsledarnas identifierade faktorer, stridsledningsteknik samt luftrumsprocedurer, utnyttjades vidare isyfte att klarlägga skillnaderna mellan svensk och brittisk flygstridsledning, samt hur dessa påverkar möjlighetenatt uppnå svensk interoperabel flygstridsledning. Analysen visar på avgörande skillnader mellansvensk och brittisk flygstridsledning. I huvudsak kan dessa skillnader hänföras till kulturella och beteendemässigafaktorer.Avgörande för att utveckla en interoperabel svensk stridsledning är tillgång till fullständig och aktuell dokumentationavseende taktik, metoder och procedurer, för både flygstridsledare och piloter. Vidare föreliggerett stort behov av samverkan och övning i en internationell miljö. Slutsatsen är att en väl fungerandemänsklig interaktion på stridsteknisk nivå är själva grunden för interoperabilitet, även kallat beteendemässiginteroperabilitet.Studien identifierar en möjlighet att möta dessa utmaningar genom ett av Sveriges till NATO/PFP antagnapartnerskapsmål, PG nr 0001 Air operations and training. Detta kräver dock att Försvarsmakten, från militärstrategisknivå, analyserar behovet av interoperabilitet utifrån ett stridsteknisk perspektiv för att bidra tillförändrat beteende.The aim of this study is to contribute to increased understanding of what challenges Swedish fighter controllersis facing in an international context. The term interoperability is initially described based on theSwedish Armed Forces perspective and then given a broader perspective within the theoretical frameworkpresented by Michael Codner. A survey addressed to Swedish fighter control personnel indicated that themost important factors for achieving interoperability, at lower tactical level, did not correspond with thefocus on technical factors for interoperability at the military strategic level.The factors identified by the Swedish fighter control personnel were, fighter control techniques and airspaceprocedures. These factors were further used in purpose of determine the differences between Swedishand British fighter controlling, in order to analyze to what extent these differences influence the ability toachieve interoperable Swedish fighter controlling. The study demonstrates great differences in the conductof fighter control between Sweden and Great Britain, differences mainly stemming from cultural and behaviouralfactors.Access to correct and adequate documentation concerning tactics, methods and procedures, for both fightercontrollers and pilots, is crucial in developing an interoperable Swedish fighter control. Furthermore, thereis a necessity of co-operation and exercise in an international environment. The conclusion is that a wellworkinginteraction between people at lower tactical level is fundamental to achieving interoperability, i.e.behavioural interoperability.A possibility to meet the challenges is identified in a NATO/PFP partnership goal, PG nr 0001 Air operationsand training, adopted by Sweden. It demands that the Swedish Armed Forces analyzes the need forinteroperability from a lower tactical level perspective to contribute to a change in behaviour.Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-0