Om bibliometrins tillämpbarhet inom domänanalysen : En studie av det akademiska statsvetenskapliga fältet i Europa

The academic field of political science in Europe is studied in this thesis which examines the application of bibliometrics for domain analysis. It takes its point of departure in the domain analytic approach outlined by Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen, which claims the study of domains as central for information specialists to be able to identify information needs in their fields of practice. Three features of the domain were studied by the use of bibliometric methods. Data was extracted from the Web of Science. Impact Factor was used to select 50 journals from each of the years 1999, 2004 and 2009. Only items published by authors with European addresses were included. Co-word analysis was used to study topics within the discipline and several kinds of citation analyses were conducted to examine citation patterns of the domain. Lastly core journals, authors and works were identified by the use of citation analysis and co-citation maps were drawn for the analyses.Several subfields within the domain, as well as some differences in citation patterns of the subfields, were possible to distinguish. The domain showed to be multifaceted, yet specific European research areas were identified. Some significant changes of the citation patterns were apparent between 1999 and 2009. In 2009 there were more references per article, journal articles were cited to a higher degree, relatively older publications were cited to a greater extent and the most cited journals received a larger share of the total amount of citations.The existence of a specific European domain within political science is discussed as well as the diverse characteristics of the subfields and their implications for the bibliometric methods. Finally suggestions are presented of how bibliometrics can be used for domain analysis within library and information science as well as by information service institutions.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science.Det akademiska statsvetenskapliga fältet i Europa studeras i denna uppsats, vilken utforskar bibliometrins tillämpbarhet inom domänanalysen. Den tar sin utgångspunkt i det domänanalytiska perspektivet formulerat av Birger Hjørland och Hanne Albrechtsen, vilket hävdar studier av domäner som centrala för att informationsspecialister ska kunna identifiera informationsbehov inom sina verksamheter. Tre aspekter av domänen studerades med bibliometriska metoder, data hämtades från Web of Science. Impact Factor användes för att välja ut 50 tidskrifter för vardera av åren 1999, 2004 och 2009. Endast artiklar publicerade av författare med Europeiska adresser inkluderades. Co-word-analys användes för att studera disciplinens ämnesområden, flera olika citeringsanalyser genomfördes för att utforska citeringsmönster inom domänen och slutligen identifierades centrala tidskrifter, författare och verk genom citeringsanalys och co-citerings-kartor skapades för analyserna. Flera delfält inom domänen kunde urskiljas, samt några skillnader mellan delfältens citeringsmönster. Domänen visade sig vara multifacetterad, men specifikt europeiska forskningsområden kunde identifieras. Några betydande förändringar av citeringsmönstren var märkbara mellan åren 1999 och 2009. Artiklarna från 2009 innehöll fler referenser per artikel, tidskriftsartiklar citerades i högre grad, relativt äldre publikationer citerades i större utsträckning och de mest citerade tidskrifterna tog emot en större andel av citeringarna. Existensen av en specifik europeisk domän inom statsvetenskapen diskuteras samt hur de bibliometriska metoderna påverkas av skillnader mellan delfälten. Slutligen presenteras förslag på hur bibliometrin kan användas för domänanalys inom biblioteks- och informationsvetenskapen samt av institutioner tillhandahållande informationstjänster