Elderspeak in Geriatric Institutions : Occurrence and Characteristics

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre. Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades. Inspelningarna klipptes till filer utifrån varje analys syfte. Arbetet antog en datadriven ansats och data studerades utifrån tidigare forskning kring äldreriktat och barnriktat tal. I föreliggande studie påvisades att deltagande personal på boende för äldre, i varierande grad, anpassade sin kommunikation inom flera språkliga domäner. Anpassningarna förekom huvudsakligen inom den prosodiska domänen men förekom i viss utsträckning även inom den grammatiska. Anpassningar inom den pragmatiska domänen påvisades till viss del medan anpassningar inom den semantiska domänen ej förekom. Tendenser till talanpassningar förekom hos majoriteten av deltagarna. Följande tillägg av delaspekter till äldreriktat tal föreslås; upprepat användande av namn, mindre samtidigt tal och färre tvekfenomen.The term elderspeak refers to the adjustments of communication towards elderly people which are similar to those made towards young children. The adjustments are made within several language domains, and are a part of the communicative environment of the elders. The subject is relatively uninvestigated, and few, if any, studies have been conducted on the subject in Sweden. Thus the aim of the present study was to investigate the possible occurrence of elderspeak, and to describe its characteristics. The present study is based upon five participants working at different forms of geriatric institutions. Conversations between a caregiver and a resident and conversations between a caregiver and a colleague were recorded and broadly transcribed. The recordings were cut into separate files according to the purpose of respective analysis. The study was carried out with a data-driven perspective and previously established aspects of elderspeak and child directed speech was searched for. The present study established that caregivers to a varying extent adjusted their communication within several language domains. The adjustments mainly took place within the prosodic domain but they also took place within the grammatical domain. Adjustments within the pragmatic domain were found to some extent, but no adjustments within the semantic domain were found. Tendencies to adjustments of the speech were present in the majority of the participants. The present study suggests the following additions to the aspects of the elderspeak phenomenon; frequent use of name, less hesitation phenomena and less frequent simultaneous speech.