Entreprenörskap i Gymnasieskolan : En studie av elevers syn på skolans lärmiljö som grund för utveckling av entreprenöriella egenskaper

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt? Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön. Målet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till skolans förmåga att utveckla deras entreprenöriella egenskaper och hur de upplever skolmiljön. Studien ska även besvara om elever som har haft en ekonomiskt inriktad kurs påverkats mer till entreprenörskap än de som inte har gått en sådan kurs. För att besvara dessa frågor har en kvantitativ undersökning genomförts genom att enkäter har delats ut till 126 stycken delvis slumpmässigt utvalda elever. Den empiriska undersökningen genomfördes på Östra gymnasieskolan i Umeå. Resultaten har därefter analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS enligt vedertagna statistiska metoder. Resultaten visar att det finns ett samband mellan elevers åsikter angående skolmiljöer och skolans utveckling av entreprenöriella egenskaper. De elever som ansåg att skolan hade relativt väl utvecklade lärmiljöer tyckte allt som oftast att skolan hade utvecklat deras entreprenöriella egenskaper mer än de som inte ansåg att lärmiljöerna var särskilt bra. Däremot fanns det inga bevis för att ekonomiskt inriktade kurser hade en större påverkan på utvecklingen av entreprenöriella egenskaper än vad andra kurser hade